Så. Nu har det gått mer än en månad sedan jag utlyste min bloggpaus. Dags för någon slags utvärdering.
Det främsta känslan jag haft under denna tiden är ”För satan vad skönt”. Speciellt skönt att jag stängt av alla kommentarer på inlägg äldre än 14 dagar. Inte en enda kommentar i inboxen som jag varit tvungen att förhålla mig till på ett eller annat vis på många veckor. Den mentala friheten i detta!
När jag började blogga var jag arbetslös, hade precis avslutat en anställning som av olika anledningar slutade jävligt dåligt, gick på någon menlös aktivitetsåtgärd som inte gav någon som helst intellektuell stimulans, och hade inga som helst ambitioner med mitt bloggande. Läste inte ens bloggar själv. Ville bara ha en plats att skriva av mig på.
Sedan började jag plugga igen, och bloggen blev dels en plats att reflektera över nyförvärvad kunskap och dels ett forum för alla tankar som inte fick plats i hemtentor och uppsatser.
Sedan började jag involveras mer och mer i bloggosfären, ta del av fler och fler åsikter, försökte hitta min väg i det hela. Samtidigt växte bloggen och blev, sitt namn till trots, en plats för diskussioner mellan dels mig och kommentatorer och dels mellan människor av olika åsiktsläger.
Det var rätt fantastiskt.
Men så hände en massa saker på en och samma gång. En del etablerade bloggare slutade, många andra kom till, tonen i debatten förändrades – och inte bara online. Hela samhällsklimatet, hela debattläget och vad som anses värt att debattera har förändrats, helt privat blev jag dessutom gravid och all den överskottsenergi jag haft för balans och nyans försvann.
Nu har jag fått jobb, utöver det frilansande jag sysslat med senaste året, ett riktigt jobb med ett syfte som passar mig som hand i handske – att vara med och driva sexualpolitiskt påverkansarbete. Till råga på allt med fantastiska kollegor och intressanta diskussioner och samtal på arbetstid.
Så när jag väl kommer hem har jag ingen lust att blogga. Jag har inget behov av att göra mig hörd på nätet längre, har inget intresse av att diskutera diverse frågeställningar med anonyma avatarer, har ingen tid att lägga på att svara på kommentarer, inte ens de konstruktiva.
Mitt behov av bloggen är slut. Den stressar mig bara. Jag läste den där artikeln om ekonomiprofessorn och kapitalismen som jag hade lust att översätta (om inte annat för att det är ett bra sätt att djupläsa en text på ett annat språk)… och varje gång jag fick ett mail om en ny kommentar tänkte jag bara ”usch”. Inte på grund av innehållet i kommentarerna, men för att det pockade på min tid. Tid jag inte vill spendera på bloggandet längre.
Så just nu har jag det så här: kanhända kommer jag finna lust att blogga igen. Kanhända kommer den lusten så fort jag nu offentligt deklarerat att jag inte har lust längre. Men i så fall blir det under andra förutsättningar. Jag har snackat med några andra bloggare om att eventuellt slå oss ihop och blogga tillsammans, under annat namn. Kanhända sitter jag och småbygger på just en sådan sida, helt opretentiöst.
Men just nu, just här, just One-way Communication i den här formen, tar nog slut nu.
Mitt varmaste tack till er läsare som hängt med dessa 4 år, tack för alla era kommentarer och allt ert stöd, tack för er input och för att ni lagt er tid på att läsa alla dessa ibland meterlånga texter. Tack. Ni har varit en enorm källa till inspiration och bekräftelse.
Nu behöver jag göra något annat ett tag.
All kärlek
/Hannah
P.S. Med det sagt: vill ni lämna en trevlig farväl-hälsning under dessa 14 dagar innan kommentarerna stänger får ni gärna det. Såklart. D.S.
Läs också:
-
Jag funderar på comeback
-
Det här med kommentarsfält
-
Blog awards, twitter och WP-login
-
Roll over and look at the stars
Fin insikt och modigt steg tycker jag! Lycka till framöver!
Jag har nästan aldrig skrivit här, men har läst vartenda inlägg nästan under ett par års tid. Tack för allt du skrivit och förmedlat! Bloggen har varit intressant, bildande och nyanserad.
Tack!
Vänliga hälsningar
Anette
Det bliver intet venligt farvel herfra, for jeg satser stærkt på, at I’ll be seeing you around.
Derimod giver jeg hellere end gerne et ”tak for bloggen”, den har været et af få fristeder fra sindssyge på nettet, og det har været stærkt værdsat! Men jeg forstår så udmærket, at du har behov for at gøre noget andet og uden at ville sige noget ondt om Internettet, så er det nok et sundhedstegn.
Kram!
jag har följt din blogg nästan från början och dina texter har gett mig så otroligt mycket nya tankar och insikter, så TACK för det! lycka till med allt och ha en skön vår och sommar!
Tackar rackarns innerligt för allt trevligt och bra. Kommer att sakna med vemod och minnas med glädje. Skulle nästan vilja säga ”NEJ NEJ NEJ SLUTA INTE!” Men har slutat blogga själv en gång i tiden, för att det blev för mycket utifrån livsomständigheterna, och är jätteglad att du prioriterar som du gör.
Kommer minst sagt sakna dina ordentliga genomgångar av debattämnen, så tack för allt du gett mig!
Önskar dig all lycka till med jobbet, familjen, livet och hoppas på ett kärt återseende 
Kram!
Har gillat dina texter enormt Mkt.
Peace and love.
<3
*trevlig farväl-hälsning*
Första och sista kommentaren här dårå^^ Jag har verkligen uppskattat att läsa det du skrivit, tack!
full förståelse. men trist.
Har läst i princip alla dina inlägg det senaste året och jag har genom det lärt mig nya saker. Tack för det, och synd att du lägger ner, men du har såklart min fulla förståelse.
/Maria
Skriver ett lite cheeky see you soon med förhoppning att du här annonserar om du börjar skriva els ledes.
I övrigt så peppar jag alla som väljer att göra det som de mår bra av i livet och skär bort så många måsten som är möjligt utan att bli en belastning för någon. Att debattera i all oändlighet och känna kravet på att återvända till något som man egentligen har lagt bakom sig känner jag själv är näst intill ångestskapande. Och jag har inte ens en egen blogg!
Men jag uppskattar ditt sätt att resonera även om vi ibland står ideologiskt på olika sidor. Så saknad blir du och som sagt jag räknar lite fräckt med att se dig på något sätt i någon form på nätet. För att du behövs!
Jag förstår alla dina skäl, och jag kommer att sakna dig något oerhört. Jag har älskat dina pedagogiska och analyserande inlägg, det har gett mig mer kött på benen i mina egna tankar och funderingar. Det är dessutom du som introducerat mig till idén om medborgarlön, tack så väldigt mycket. För att inte tala om att jag tack vare dig nu existerar i serieform! Om du startar i en ny form hoppas jag att få veta det så jag kan fortsätta följa dig där! tack för allt du redan gett mig och tack för det jag hoppas få av dig i framtiden!
Lycka till med allt! Jag kommer sakna din blogg och dina texter enormt mycket!
(Men räknar också kallt med att få se dig i andra sammanhang på nätet :))
Jag har läst här i ca 2 år och tagit till mig och betraktat och funderat. Tack för din insats och omsorg du visat med sådana välskrivna inlägg! Bland annat basinkomst har tänt en flamma i mig och den förvaltar jag stolt vidare.
Jag tror aldrig jag kommenterat här, men att tacka dig är en nog så god anledning!
Förstår precis dina skäl.
Tusen tack och lycka till vidare! // The M
Nej, vad tråkigt att du drar här ifrån! Du har så mycket kunskap!!
Vill bara passa på att tacka dig för den här tiden och tala om hur mycket jag har uppskattat dina intelligenta och tänkvärda inlägg. Du har verkligen fått mig själv att reflektera, tänka och ibland tänka om helt. Som i fallet med medborgarlön där jag faktiskt ska erkänna att du nog var den som fick mig att bli positivt inställd (skulle gärna se en hemsida med fakta och lobbying för just medborgarlön.) Kommer att sakna dig och hoppas du lämnar bloggen och länkar här till nya projekt så jag kan fortsätta följa dig. Allt gott och lycka till i framtiden med vad du än företar dig!
Jag har varit inne och läst här i tre år och din blogg var en av de tre bloggarna som fick mig att gå från hjärndöd, rasistisk, sexistisk idiot till Feminist. Jag vill tacka dig från djupet av mitt hjärta för att du drivit den här eminenta bloggen. Så tack. Tack så sjukt jävla mycket.
Jag kommer sakna den här bloggen otroligt mycket och hoppas att du snart kommer börja skriva någon annan stans.
Nu lär jag sluta skriva innan jag börjar grina.
Kärlek och värme från mig till dig. Kram.
Tack för en intressant, välskriven och tankeväckande blogg!
Spontant skulle jag vilja skriva ”neeej vad tråkigt” men jag känner att ett ”Grattis” nog är mer på sin plats. Grattis till att du har hittat så meningsfulla saker att fylla ditt liv med att du prioriterar bort den här bloggen! Jag tycker det är fantastiskt att du orkat hålla liv i de många och långa diskussionerna så länge och med en så sansad ton, själv orkar jag inte ens blogga nonsensinlägg numera
Hoppas dock på att få se dig även fortsättningsvis i andra sociala medier. Och om du någon gång vill ha lunchsällskap i centrala Malmö så är det bara att höra av sig!
Tack för en enorm insats! Så många gånger jag länkat till din blog när du för femtioelfte gången satt huvudet på spiken i någon fråga, eller öppnat ögonen på mig för ett nytt perspektiv på en fråga jag trode jag hade järnkoll på.
Det är en stor förlust för bloggosfären, hoppas det är en ännu större vinst för dig personligen.
<3
Tack för den här tiden! Älskar din blogg, ditt sätt att skriva och har många gånger beundrat ditt tålamod och önskat att jag hade lite mer av det själv.
Dina texter har varit bland de bästa jag läst i mitt liv, hittade TYVÄRR inte hit förrän för drygt ett halvår sedan.. Men tack så mycket för den här tiden!
Jag läser ett antal bloggar. Din blogg är en av mina två absoluta favoriter som jag älskar inte bara på grund av innehållet utan på grund av… allt! Jag har saknat dig den gångna månaden och jag kommer sakna dig framöver, men jag hoppas och tror att vi kommer ses och höras i framtiden också!
Får passa på och sälla mig till skaran av de som tackar, TACK så himla mycket för alla kloka tankar osv du delat med dig av här. Även för mig har din blogg varit bland topp tre, trots att jag sällan kommenterat. Är glad för din skull att du fått mera inspirerande saker att göra och önskar dig allt gott! Tack igen, kommer nog att sakna dig här. Sköt om dig! <3
Tack för en grym blogg! Den har get mig så mycket.
En massa lyckönskningar på dig så räknar jag med att du länkar till nya projekt
Hej! Har bara läst då och då men imponeras av ditt mod och att göra det som känns rätt för dig. Många skulle kanske inte våga, tveka, tycka att de borde eller borde inte mm. Men..var sak har sin tid. Att lyssna inåt även när man tvekar är starkt. Timing handlar om att göra det som känns rätt för en själv just då. Lycka till! Kram
Jag förstår dig. Enda sen jag själv fick jobb och flyttade hemifrån så har mitt intresse för att delta i diskussioner på internet nästan försvunnit. Inte för att det inte är kul utan för att jag plötsligt knappt har någon fritid längre. Plötsligt så måste jag prioritera hur jag väljer att spendera min tid, och lägger jag tiden på diskussioner så får jag knappt någon tid över till annat – och så är det inte hållbart att leva. Inte för mig i alla fall. Man måste få existera utan måsten ibland, annars orkar man inte. Blotta existensen av intressanta saker att läsa när jag är hemma är nästan för mycket.
Så för egen del är jag inte särskilt sorgsen över att den här tiden snart är slut, jag är bara glad över det som varit. Den här bloggen har varit ett mycket trevligt inslag i mitt liv under de senaste tre (tror jag) åren, med massvis med intressanta inlägg, många intressanta diskussioner och till och med lite intressant umgänge ett tag (chatten dog för fort
). Om du hittat något annat du hellre vill göra så glädjs jag för din skull och för de du valt att prioritera – du kommer säkert göra skillnad där också.
Jag har full förståelse för ditt beslut men kan ändå inte låta bli att hoppas att du ångrar dig. Din blogg är helt klart en av de jag absolut oftast länkar till i diskussioner. Pedagogiskt, sakligt, tydligt osv. Och jag räknar med att få ta del av dina analyser även om just denna blogg inte kommer att leva vidare. Du är grym!
*kram*
Kanske verkar fånigt att kommentera här eftersom vi pratar privat men vad tusan.
Jag kände vemod i att du slutar blogga, det är ju du som är min inspiration till att blogga själv, men jag förstår helt dina skäl och mitt vemod är ju inte helt rationellt då vi typ alltid pratar privat i alla fall, så jag kommer inte behöva sakna dig. *kram igen*
Sen kanske du kommer blogga i det där nya projektet, och bloggen ligger ju kvar här i fall du någon gång, om inte börja blogga igen, slänga upp ett och annat inlägg i alla fall. Du har varit enväldigt flitig och hängiven bloggare och det har blivit ett stort jobb. Du kan ju alltid ha möjligheten till lite casual-bloggeri, någon gång då och då utan förpliktelser till att vara debatt-ledare. Du vet, bara så de här andra stackars läsarna helt blir av med världens bästa Hannah
Vilken väg det än går kommer jag gå med dig, och tack så in i helvete för att du alltid finns där när jag behöver dig. *KRAM*
Purre’s senaste blogginlägg: Verkligheten vs den andra verkligheten
Tack för den här tiden och ha det bra. Vad ska jag säga? Din blogg var bra, och jag uppskattade den. Men inget kan vara för evigt.
Tack och bock för allt läsvärt!
Jag hör också till dem som läser dina inlägg men inte kommenterar speciellt ofta. Har saknat att läsa din blogg under tiden som du tog en bloggpaus och kommer att sakna din blogg i framtiden. Jag har lärt mig otroligt mycket av dina blogginlägg och tycker om sättet som du skriver på. Har haft så många Aha-upplevelser tack vare ditt sätt att pedagogiskt, upplysande och alltid med schysst ton visa på strukturer och orättvisor i samhället! Din blogg är den som jag har rekommenderat för mina vänner och bekanta när vi diskuterat värderingar, strukturer, etiska frågeställningar och andra samhällsfrågor. Jag hoppas att du låter bloggen finnas kvar så att jag och andra även i fortsättningen kan gå in och läsa gamla inlägg och få nya tankar!
Lycka till i framtiden och tack för den här tiden!
Känns nästan lite som att tacka av en chef eller kollega det här. Önskar att jag kunde ge dig blommor, tårta och en guldklocka när jag ändå är igång men det är ju knöligt.
Jag började läsa på den här bloggen efter att du haft ditt samarbete med Pelle Billing. Till att börja med läste jag här för att det var kul att se samarbetet från två olika vinklar, men jag började läsa här mer och mer för det var så rackarns intressant. Och när Pelles blogg gick i graven gick jag helt över hit.
Inte nog med att du har varit upplysande, engagerad, intressant och pedagogisk, du har även bidragit med ett fantastiskt, balanserat forum för diskussion. Du har genom ditt skrivna ord satt en väldigt analytisk lins framför mina ögon och låtit mig se världen genom ett annat filter och efter så gott som varje inlägg har jag kommit ut med någon form av lärdom i behåll.
Fortsatt lycka i livet och försök att fortsätta göra det du bidragit med här på andra platser än på din blogg. För det gör människor smartare.
// Stolt, optimistisk Gävlebo.
Instämmer med kören av röster ovan. Tack för alla fantastiska inlägg. Du kommer vara saknad!
Jag har läst din blogg nästan från start med stor behållning, tack för alla glada, arga, analytiska, peppande och rentav underbara inlägg!! Kommer att sakna att besöka din blogg, dina bidrag till debatten har verkligen behövts! Lycka till med allt!
Tack för alla intressanta tankar och nya perspektiv du har gett mig! Utan dig hade jag varit lite dummare. Kärlek tillbaka! <3
Detta blir väl första o sista gången som jag kommenterar här.. men det är väl på sin plats att jag skriver något. Har följt din blogg i ca 3 års tid, du var min gateway-drog in till den feministiska bloggvärlden och bidrog mycket till mitt politiska uppvaknande. Kommer sörja din blogg som jag fortfarande sörjer Hanna Fridéns. Jag beundrar dig för dina oslagbara analyser och tydliga resonemang.
// 17 -årig tjej
Tack for trevlig och utvecklande lasning!
Jag har varit en trogen läsare sen något år tillbaka och uppskattat din blogg väldigt mycket. Tack så mycket för all intressant och tankeväckande läsning !
Och lycka till i livet.