Jag fick ett mail häromdagen. Från en person som arbetar med att utveckla spel. Det gjorde mig mycket glad, och med personens tillstånd delar jag det med er, delvis för att jag vill visa ett enstaka av de mail och responser och samtal jag får och för ”bakom kulisserna”, av och med människor som inte vill eller orkar ge sig in i kommentarsfälten, och dels för att jag tyckte att det saknades ett inifrånperspektiv i diskussionerna under det nu igen aktuella inlägget som är länkat nedan. Läs och gläds med mig:
___________
Hej Hannah!
Jag heter [anonymiserat] och jobbar som spelutvecklare och läste just din post med namnet ”Sexualisering, våld, underhållning, en gång till”. Jag skulle vilja tacka dig för ett fantastiskt bra inlägg i sexism-i-spel-debatten. Det här är saker som vi alla behöver fundera över, främst vi som jobbar med det eftersom vi har makten att sända ut kraftfulla medelanden till många människor.
Jag tycker det är så fint att du skriver om ämnet som du gör och att du tilltalar den manliga gamer-publiken på ett konstruktivt och värdigt sätt. Det är precis så här man når ut till en konservativ majoritet och öppnar upp en diskussion.
Typen av sexism som bl a Square Enix står för gör mig och många andra straighta vita män i min bekantskapskrets förbannade över att det alltid ska se ut så här. Det känns förminskande och förnedrande både för kvinnorna som porträtteras såväl som männen som förväntas gilla och konsumera det. Den stora bromsklossen i utvecklingen tycks ligga i att många män och även i viss mån kvinnor, unga som gamla, har svårt att se ”vad det är som är så farligt” med att män och kvinnor har så pass låsta roller i spel. ”Jag bryr mig inte om könen alls och ser inget problem, feministerna bara övereagerar” är en väldigt vanlig ståndpunkt. Även internt i vår studio pågår just den här typen av diskussioner. Det här är något som är otroligt viktigt att bemöta, eftersom det är den här passivismen och oviljan att försöka sätta sig in i hur andra känner som är den stora anledningen till att jämställdhetsdiskussionen är så jävla trög i det offentliga rummet. Många antifeminister vägrar se vad problemet är och många som diskuterar i feminismens namn förstår inte hur mycket skada dom gör i diskussionen genom att angripa personer och prata om t ex ”kränkta vita män” och på så vis skapar ett ännu starkare motstånd istället för att försöka föra dialogen konstruktivt.
Därför blir jag glad när jag läser ett inlägg i debatten som är inkluderande. Nu har du säkert fått en del arga mail av frustrerade människor som känner att dom måste försvara sig ändå, men jag tror att det här är helt rätt sätt att komma framåt på.
Tänkte passa på att länka till ett projekt som jag tycker är ganska intressant, som du kanske redan har koll på: Tropes vs. Women in Video Games
http://www.kickstarter.com/
Den nya generationen inom spelindustrin, utvecklare såväl som konsumenter har allt som krävs för att förändra hur det ser ut. Vi måste bara öppna ögonen.
______________________
Läs också:
-
”Allt som heteromän gillar är fel”
-
Filmbranschen och Nyckelpositionerna (del 2).
-
Jämställdhetens högborg, Danmark alltså, inför svensk genusreform.
-
Men ursäkta, vad vill vi?
Ooh, helt awesome! ^^
Och Anita Sarkeesian är hur bra som helst <3
Vad är det som är så fantastiskt med Anitas analyser?
Jag tittade häromdagen på hennes analyser av julsånger, och konstaterade att hon ser precis vad hon vill se, kombinerat med att hon redan vet vad hon vill komma fram till.
Ibland är det fel att någon inte vill ha mer än sin älskade till jul, ibland är det fel att en kvinna vill ha mycket saker.
Ska vi dessutom ta hennes projekt med tropes vs women till sin logiska slutpunkt så går det inte att ha kvinnor som antagonister, för antingen är de sexiga eller så är de osexiga, och i båda fallen så är det fel. Man kan inte heller ha kvinnliga hjältar som Samus Aran, för det är ”dude with boobs” som också är fel. Här börjar Anita glida in på att vara könsessentialist.
Hannah!
Ärligt talat, finns det några karaktärer (kvinnliga såväl som manliga) i spel, filmer och andra fantasiprodukter som INTE är överdrivna och schablonmässiga? Hur ser de manliga karaktärerna ut? Är inte de lika ”sexistiskt” utformade?
Och hur kommer det sig att kvinnor alltid agerar så ”kvinnligt” i fall som dessa? Att de alltid i efterhand gnäller och kritiserar på ett REAKTIVT sätt, istället för att i förhand på ett AKTIVT sätt utvecklar det som de säger sig vilja ha innan några män har hunnit göra det?
Men det kanske bara är de vanliga ”könsrollerna”? Män tar tag i situationen och gör saker. Kvinnor är passiva och gnäller i efterhand när männen inte gör saker exakt så som kvinnorna hade drömt och fantiserat (men aldrig öppet berättat) om.
Man diskuterar väl om att framtida spel måste vara bättre. Inte att de som finns ska tas bort (även om de är dåliga/hemska)? Och när man lyfter en sak som dålig, det här vill vi se mindre av, så är väl det att aktivt diskutera hur man vill att framtida spel ska se ut.
Är du en kvinna då by your own definition MdX? Eftersom män är aktiva världsförändrare och du mest sitter och bråkar och gnäller varän man ser dig? Då förstår jag att du är bitter med tanke på det förakt och hat du verkar känna mot vårt kön.*
//Gamer
*Ledsen Hanna. Men är så fruktansvärt trött på den här energitjuven. Ska försöka vara en bättre människa i fortsättningen.
aeriel!
Jag gör allt det som alla feminister säger att de jobbar för, bryter mot ”den manliga könsrollen” och uppvärderar min ”kvinnliga” sida. Det borde du tycka om och uppmuntra, om det nu verkligen stämmer (som feminismen hävdar) att jämställdhetens största hinder är de ”normen”, ”strukturer” och ”könsroller” som hindrar män och kvinnor från att agera på samma villkor.
Det är du som tycker det är typsikt ”kvinnligt” med bråk och okonstruktivt gnäll och giftspridning. Inte jag. Jag tycker det är typsikt dig. Och nej jag tänker inte uppmuntra dåligt uppförande hos ngn. Vem tjänar på ett sånt beteende?
Vilka feminister är det du försöker straffa med din sunkinga och elaka inställnig? När du pratar med mig tex så är du precis likadan som alltid. Jag är inte ens feminist. Kallar mig det ibland för att visa sympati med människor som aldrig ses som individer pga en etikett. Har även gjort så när folk spyr galla över ”polska horor och krinimella ligor från Vitryssland och att det bara är skit som kommer därifrån”. ”Halva min släkt kommer från Polen och Vitryssland”. Det blir ofta väldigt tyst när fördommar måste placeras på en verklig person som är så mycket mer än en sak lr en etikett.
Tyvärr har ju inte ”jag är kvinna” samma ”Ojsan hoppsan, jaha”level. Lika lite som ”jag är man” ungefär.
aeriel!
Ja, det tillhör den ”kvinnliga könsrollen” att gnälla, bräka, beklaga sig, vara icke-konstruktiv, agera känslomässigt, manipulera och vara giftspridare. Hela feminismen bygger på just detta. Jag har länge frågat mig vem som tjänar på ett sådant beteende, men det är uppenbart att kvinnor som grupp har tjänat på det historiskt och att kvinnor fortfarande tjänar på det idag.
Det ingår nämligen i den ”manliga könsrollen” att vara ridderliga, att hjälpa kvinnor i nöd och att konkurrera med varandra om att vinna kvinnors gunst. Det är just därför det fungerar så bra för feminismen att agera enligt den ”kvinnliga könsrollen”. Alfa-männen står på rad för att göra allt kvinnorna befaller dem om, vilket är precis vad GirlWritesWhat talar om i det här avsnittet:
http://youtu.be/PqEeCCuFFO8
Däremot fungerar det inte lika bra för män som bryter mot den ”manliga könsrollen” och börjar agera i enlighet med den ”kvinnliga könsrollen”. Då reagerar både kvinnor och män (hur feministiska de än säger sig vara) med avsky och fördömer honom. Då blir han utstött och hånad. Trots att samma feminister säger sig jobba för att krossa ”könsrollerna”. Då startar de t.o.m. Facebook-grupper där ”vita kränkta män” hånas och förnedras.
Ännu ett bevis för feminismens dubbelmoral!
Börjar från slutet.
Det är MÄNNISKOR som har dubbelmoral. Att man vet och tycker att ngt borde vara på ett visst sätt är inte lika med att man måste leva upp till det fullt ut för att ha rätten att jobba i den riktningen. Ingen är perfekt. Man kan ändå hoppas och vilja bättre.
Det du nämner som den kvinnliga och manliga könsrollen är ju en nidbild av en kvinna och en drömbild av en man. Men ok. Säg att det BARA är så som du tycker nu. Blir du då förvånad över att folk inte gillar när du antar dessa ”kvinnliga” egenskaper?
Ska kolla på videon imorgon.
Kommer däremot inte kolla upp några facebook grupper. Vad jag förstår är de dock som bloggar. Du måste gå dit för att se vad de skriver? En anledning till att jag är emot facebookgrupper och en del forum är att klimatet där ofta driver folk in i en spiral/jargong där hämningar släpper och fulhjärnan tar över. En annan anledning är att det är väldigt svårt att bara kliva in. Det kan ta veckor till år innan man förstår bakgrunder, sammanhang osv.
aeriel!
Nej, det är inte bara människor som kan ha dubbelmoral. Det kan även ideologier. Om den förespråkar en sak för vissa, men en annan sak för andra eller om den hackar ner på vissa om de gör något, men har en överslätande attityd när andra gör samma sak så har ideologin dubbelmoral. Här är ett par exempel:
http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2011/09/feministisk-dubbelmoral.html
Men du har även rätt i att det ofta är enskilda feminister som uppvisar en enorm dubbelmoral, vilket blir extra synligt när de förespråkar att andra ska ändra på sig men själva har de alltid ursäkter till att just de själva inte behöver göra det. Pelle Billing skrev om det senast igår:
Min bild av den ”manliga könsrollen” respektive den ”kvinnliga könsrollen” är precis lika korrekt som den bild som feminster brukar föra fram. Till skillnad från feministerna så har jag bara valt att fokusera på de gode sidorna hos män och de sämre hos kvinnor. Som du vet väljer feminister allt att ”problematisera” den ”manliga könsrollen” och lyfter enbart fram sådant som ställer män i dålig dager. De skulle däremot aldrig göra detsamma med kvinnor och än mindre nämna en enda egenskap som är bra hos män. Bli du förvånad över att allt fler män (och kvinnor) inte gillar feminister och genusvetare?
Intressant att du försvarar grupper som ”Vita kränkta män”, men det visar väl att jag hade helt rätt i min analys.
”Nej, det är inte bara människor som kan ha dubbelmoral. Det kan även ideologier. Om den förespråkar en sak för vissa, men en annan sak för andra eller om den hackar ner på vissa om de gör något, men har en överslätande attityd när andra gör samma sak så har ideologin dubbelmoral.”
Du har rätt i att det inte bara är mäniskor som kan ha dubbelmoral (alla möjliga personer utom möjligen gud borde rimligen kunna ha dubbelmoral), men totalt fel i att en ideologi kan det (i alla fall bokstavligt talat). Men jag antar du menar att ideologier kan vara inkonsekventa (och när en person använder ideologin för att argumentera då ochså kan hänge sig åt den dubbelmoral som ideologin tillåter). Det värre felslutet är att du tror att om en ideologi säger att mäniskor bör behandlas olika så är det dubbelmoral – det är inte dubbelmoral att tro att mäniskor bör behandlas olika – dubbelmoral är att säga sig stå för en sak (t ex att alla bör behandlas lika) och sedan göra undantag från det man står för utan att ändra på sin ståndpunkt. Låt mig ge ett exempel;
Anta att Smith tror på följande princip;
P: Ingen mäniska bör någonsin döda en annan mäniska.
En kväll när Smith kommer hem så finner han dörren uppbruten och när han skyndar in ser han en maskerad man hålla Smiths familj gisslan. När mannen ser Smith säger han ”jag tänker mörda din familj”. Smith reagerar på detta utan att tänka efter och attakerar mannen. Det hela resulterar i att manen dör.
Nu är Smith tvungen att göra ett stälningstagande – antingen anse att P är sant och acceptera att han gjorde fel när han dödade mannen eller säga att P är falskt och ändra på sin ståndpunkt. Det enda som skulle vara direkt dubbelmoral i detta fall är om Smith sa, P är sant men jag gjorde inte fel. Man kan möjligen ochså hävda att det skulle vara dubbelmoral om Smith ändrade på P så att den sa;
P1: Ingen mäniska bör någonsin döda en annan mäniska med undantag för den där gången som jag gjorde det.
Eftersom det P1 tycks väldigt godtyckligt och självtjänande men inte om han snarare sa;
P2: Ingen mäniska bör någonsin döda en annan mäniska med undantag för alla mäniskor som gör det för att rädda någon de älskar från att bli mördade.
P2 är inte dubbelmoral eftersom en princip inte kan vara dubbelmoal (enbart personer som tror på en moralisk princip kan bette sig i oenglihet med principen och således kallas för att ha dubbelmoral). Så en princip kan vara formulerad så att den tillåter undantag. Det du gör när du (väldigt ofta) bastunerar ut att det folk säger är ”dubbelmoral!” är att du (förutom att troligen har fel) sätter upp en mur som omöjliggör förståelse från din sida… det du borde göra är att fråga personen i fråga – Om du nu anser att det är fel att döda hur kan du samtidigt så tro att det är ok att döda när du försvarar dina nära och kära? Smith svar skulle då vara, du har missförstått mig du tror att jag tror på P men jag tror på P2 och som jag skrev ovan det är fult förenligt för Smith att tro på P2 och att han inte gjorde fel när han dödade mannen som hotade att döda hans familj (om man inte kräver att Smith måste vetat hurvida manen menade det han sa men det är en diskussion vi kan lämna där hän).
För att avsluta, flera av de största teorierna inom normativ etik tillåter olika behandling av olika individer (i olika situationer), det är inte en fråga om att de är inkonsikventa utan just för att det ibland verkar rimligt att anta att olika behandling för olika individer är rimligt ibland trots att de kan verka befinna sig i en till synes liknande situation. Detta bör inte det samma som att säga att två olika personer ceteris paribus bör behandlas olika (det skulle nog ingen gå med på (och om de gjorde det kan vi snacka dubbelmoral)). Det samma gäller för folk för det mesta, så när man hör något normativt uttalande som får det att ”sticka i öronen” på en, t ex ”när du gjorde x gjorde du fel men när jag gjorde x gjorde jag rätt” så bör man inte skrika dubellmoral utan fråga den som gör uttalandet, ”vad anser du är den normativa skillnaden som gjör mitt görande av x fel medan dit görande av x är rätt” – jag gissar på att om personen tänkt igenom det den säger (långt ifrån alltid) så kan den ge ett relevant svar (du är man jag är kvinna är inte relevant offtast) om inte så bör man be personen att omvärdera sitt påstående och om personen fasthåller att påståendet är korekt (utan grund) så är man kanske berättigad till att ifrågasätta dennes normativa kompass.
Vet att du inte kan svara men vadå försvara ”grupper som kränkta vita män”??? Alltså om jag gick i försvar för facebookgrupper så gick jag väl även i försvar för ”svarta är mindre värda”, ”håriga kvinnor är psykopater”, ”tjocka borde inte få flyga” AND SO ON…. Gah! Vad har du för syndrom som gör att du alltid ska lägga ord i munnen på folk?
Och vad har genusvetenskapen med en negativ mans-syn att göra… SUCK.
En stor skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer är utformade är att när kvinnliga karaktärer, knappast alltid men rätt ofta, är utformade som ”manliga” sexfantasier så är manliga karaktärer, återigen inte alltid men rätt ofta, utformade som ”manliga” kraftfantasier. Hade det istället varit kvinnliga sexfantasier vore det mer jämlikt, fortfarande inte bra, men mer jämlikt.
Det finns mycket att göra med spelkaraktärer överhuvudtaget ifall mediet ska börja tas på det allvar som det förtjänar, men spelen har överlag ett väldigt manligt perspektiv, på grund av att det historiskt sett varit ett väldigt manligt medium. Men eftersom att allt fler av spelarna är kvinnor så behöver det också reflekteras i spelens utformning.
auuus!
Vad skiljer då ”manliga kraftfantasier” från ”kvinnliga sexfantasier”?
Vad får dig att tro att män har sexuella fantiserar om kvinnor med stora muskler och vapen i sina händer? Vad får dig att tro att män sexuella fantasier om prinsessor?
Eller att män enbart har sexuella fantasier om kvinnor med DDDD-kupor? Den som tar en snabbtitt på en random porrsite kan knappast undgå att se att där finns kvinnor med alla olika typer av utseenden, kroppsform, bröststorlek, hårfärg, hudfärg och ålder. Alltså kan det inte stämma att de schabloner av kvinnor som avbildas i spel skulle ha att göra med ”manliga sexfantasier”. Det vore nämligen att tro att ALLA män har precis samma schablonartade preferenser vad gäller sexfantasier, vilket de bevisligen INTE har.
Och vad får dig att tro att spelföretag ens är intresserade av att deras spelkaraktärer ska börja tas på det allvar? Spel är inte på allvar. Det är en lek, ett tidsfördriv!
Jag antar att du på samma sätt har svårt att ta Kalle Anka på allvar, eftersom han är en anka och dessutom går runt utan byxor. Men du kanske tror att hela Ankeborg avbildar en stad med blottare?
Att du alltid måste anstränga dig för att läsa allt så fel och opassande som möjligt, tom när tolkningen är både ologisk och oartig.
Jag skrev ”manlig” och ”kvinnlig” inom citationstecken för att påvisa att det är något som är kopplat till könsrollen, och inte att alla män/kvinnor tycker/känner så. Och stereotypen är att män gillar kvinnor med stora bröst. Det är givetvis inte sant för alla, jag är en av de som har andra preferenser, men det är likväl en stereotyp som många spelutvecklare utgår ifrån. Precis som det är stereotypen att män vill ha sex med kvinnor. Det förstår ju vem som helst att det knappast gäller alla män, men det finns fortfarande en stereotypbild av män som varelser som vill ha sex med kvinnor, vilket märks mycket i spel där många har med en kvinnlig karaktär bara så att den manlige protagonisten ska ha någon att ligga med.
Av samma anledning som att folk vill att deras filmer, böcker och musik ska tas på allvar. Spel är, eller har möjlighet att bli, en konstform. Om du automatiskt avskriver alla dator-/tv-spel som en oseriös lek så förstår du dig verkligen inte på hur många spelar spel. Jag spelar spel på samma sätt som jag läser böcker, som ett tidsfördriv, ja, men ett seriöst sådant som jag får ut något intellektuellt och emotionellt av. Annars hade jag inte spelat.
Alla utvecklare eller spelare vill säkert inte att mediet ska tas på allvar, men många vill att det.
Ankeborg? Blottare? Va? Hur utläste du ens det logiska mönstret utifrån vad jag skrev? Vari ligger den logiska kopplingen?
Varför behöver det reflekteras i spelen?
De allra flesta spelföretag är aktiebolag. Sådana har en skyldighet, att tjäna så mycket pengar som möjligt åt sina aktieägare, och eftersom tydligen även kvinnor köper den typ av spel som finns idag så verkar det faktiskt som spelföretagen inte behöver någonting alls i det perspektivet.
Nej när det bara finns en typ av spel så kan ju ingen köpa ngt annat och då behöver inget ändras! Hurra!
Då kan du låta bli att köpa datorspel, eller utveckla egna. Problemet löst.
Jag ser inte poängen med detta brev
Det finns ingen lag, regel eller liknande som hindrar spelutvecklare från att göra de spel de gillar. Om personerna på ovan ej nämnda studio inte gillar dagens spel så kan de själva göra andra spel. Faktum är att Square är ett bolag som låg på avgrundens brant och sedan skapade Final Fantasy (vars namn implicerar bolagets dåvarande ekonomi) och sedan dess har de gjort tillräckligt för spelbranschen för att slippa behandlas som lägre vetande livsformer.
Vidare är det ett faktum att denna debatt skapats av en enda orsak. För att spelen idag har så avancerad grafik!!! Det är knappast så att man kan skylla bristen på kvinnor som spelade Final Fantasy I under 90-talet på de kvinnliga karaktärernas klädsel. Sanningen är att Nintendo skapade den första generationen av TV-spelare, när dessa sedan växte upp tappades de i hög grad till tuffare ”Sega” Megadrive som var ett slags tonårsrevolt som byggde en stor del av framgången på sportspel, hockey, fotboll, bilracing etc.
SONY:s playstation tog sedan över fullkomligt när vi fick den första vuxna dataspelsgenerationen och den här debatten skulle jag säga inte ens existerade före spelet Tomb Raider (1996) där spelutvecklare på Core bytte ut den tänkta manliga karaktären mot en kvinnlig kopia på Indiana Jones. Bytet har bland annat kommenterats: ”if he had to stare at the character’s backside for hours on end while designing and playtesting the game, it might as well be an attractive female backside”
Tomb Raider blev ett av sin konsol-generations mest sålda och omtalade spel så uppenbarligen var det en kombination som sålde. Däri ligger dock paradoxen. Närhelst något säljer så bra får det status och därmed hade för första gången TV-spel politisk och akademisk betydelse. Dvs folk som inte byggde dess framgång ville vara med och uttala sig om den, något viktigt hade inträffat och viktiga personer kände de borde få vara med om kalaset.
Sedan denna tidpunkt har spelvärlden regelbundet fått besök av personer som är helt oviktiga både för dess uppkomst, status och finansiella situation. Utmärkande för dessa personer är att de flesta hyllar spel få eller ingen köper och hittar fel på de mest populära titlarna. Inte minst Grand Theft Auto-spelen har fått ta emot en lavin av kritik. Som dock mestadels resulterat i att spelen blev mer populära bland målgruppen.
Sålunda är frågan vad dessa personer överhuvudtaget tror sig eftersträva genom att återkomma till att skriva negativa saker om ett fenomen som vi vet ökar med negativa skriverier?
Aktivarum och Medborgare X:
Jag känner att jag måste fråga er en sak:
Gillar ni den här bloggen? Jag menar, ger den er något som helst förutom ytterligare en plattform att sprida er kritik på? Läser ni den för att den eventuellt lär er något, eller läser ni den enbart för att hitta något som går att kritisera, exempelvis som ett sätt att slipa er debatteknik på eller dylikt?
Tacksam för ärligt svar.
Hannah:
Jag gillar absolut den här bloggen. (ex. Kanonbra inlägg om Simon Lundström) Därmed inte sagt jag gillar alla inlägg och ämnen lika mycket. Det vore dock väldigt trist om du tycker jag är negativ i allmänhet när jag påpekar flera perspektiv som finns i ett överoptimistiskt försök att föra diskussionen över den första tröskeln av inledande antaganden.
Dataspelsbranschen är ju i praktiken är en bransch där vilket litet företag som helst som har en bra ide kan ändra världen (som Square gjorde) och där i praktiken jag tycker det är väldigt märkligt att höra spelutvecklare – istället för att göra bra icke-sexistiska spel – klaga på konkurrenterna. Bättre att spelrecensenter påpekar dumma saker: Exempelvis fenomenalt undrhållande Ben Yahtzee som du kan se här:
http://www.escapistmagazine.com/videos/view/zero-punctuation/5951-E3-2012
För mig att få frågan om jag gillar bloggen är lite som om du tillfrågas om du gillar dataspelsbranschen, eller om spelutvecklaren får frågan om denne gillar ”män och även i viss mån kvinnor, unga som gamla” Han säger att problemet är att många sådana har svårt att se vad som är så farligt med låsta roller.
Eftersom jag inte alls anser vi måste ha låsta roller utan tvärtom förespråkar mångfald (i åsikter) har jag väldigt svårt att förstå poängen med kritiken av vissa enstaka spel. Jag har desto lättare att förstå hur man kan ha roligt åt vissa absurditeter i de spelen men ärligt talat så är givetvis Hitman-trailern skruvad med avsikt.
Jag har dock inte alls sagt kritiken är dålig, jag har sagt att jag inte förstår vad spelutvecklaren försöker göra. Jag får lite intrycket att de beskriver spel med översexiga kvinnliga karaktärer som kraftens mörka sida i Stjärnornas Krig. Om den tilläts är det inte deras fel om de dras in
(oops, det där kan tolkas fel)
Vidare så får jag intrycket att de cherry-pickar fram några enstaka mer extrema spel (filmer) och pratar om hur branschen som helhet behöver ändras. Där blir det ännu mer svårt för mig att se vad poängen är. Varför prata om hela dataspelsbranschen om det bara gäller en liten högljudd del som recencenter redan har hjärtligt roligt åt. Ex. Jessica i Resident Evil 6 (änny en Yahzee)
http://www.escapistmagazine.com/videos/view/zero-punctuation/5373-Resident-Evil-Revelations
Är det att denna lilla del inte kan tolereras för om man tolererar en aldrig så liten del politiskt inkorrekta skruvade spel (Hitman-serien är fulla av knäppa saker, Resident evil är per defintion skruvade till tusen) så visar det taskig attityd för hela branschen? Jag får lite intrycket att personer som bedömer de här sakerna oroar sig för att andra personer skall ta den på allvar.
Vad tror du själv? Yahtzee ger ju dig rätt på flera punkter men han bedömer ju inte branschen utan mer spel och enskilda spelföretag.
Jag kan bara säga att jag TYCKER du är negativ i allmänhet – eftersom detta väl var första gången du någonsin skrivit något positivt här.
Men jag har en agenda med frågan, så jag vill gärna invänta svar från MbX innan jag skriver något ytterligare.
Hannah:
Jag skriver ju mycket om negativa saker. Men… om jag är negativ till det negativa. Borde inte det betyda att jag i själva verket är positiv
? Typ här fick vi en nattsvart sågning av spelbranschen. Jag skrev en kort förklaring och visade att saker inte behöver vara så dåliga som de verkar. Att en liten del ges för stort utrymme.
Jag frågade också om verkligen den här metoden de valt hjälper för dessa enstaka spel verkar ju ändå bara få ett större utrymme när de kritiseras. Alltså debatten stänger ute många andra spel (kontraproduktivt). Det viktiga blir att sätta dit några enstaka spelserier som nu ändå är populära långkörare. Resident Evil är på no6 och har alltid sett lika ut, Hitman är på No5 och har varit knäppare för varje spel, Tomb Raider är på no typ 9 eller nåt. Varje gång ett nytt spel kommit har det varit spekulation om hur Lara kommer att se ut den här gången. Och slutligen, alla tre spelen har överförts till biofilmer.
Kommer man att riskera dessa varumärken genom att ändra saker de är kända för? Sannolikt inte. Däremot är fältet fritt att skapa nya serier som inte är kända för dessa saker. Då finns den andra faran, historiska spel som Assassins Creed-serien och Lord of the Rings har ju knappt kvinnliga karaktärer alls. Skulle man få stort motstånd om man lobbade för att några av de passiva hjälpkaraktärerna var kvinnor (som inte hade Chain Mail bikinis
) Det tvivlar jag starkt på. Snarare blev det problem om man satte kvinnor i de aktiva skurkrollerna.
Sedan har vi ännu en kategori spel. Fritt val: I Elder Scrolls V Skyrim kan man inte bara styra i hög grad hur egna karaktären ser ut. Folk som tycker kvinnliga karaktärer är för sexiga (eller osexiga) för smala, för breda, etc kan enkelt modda dem till valfritt utseende i spelet.
Ok så det finns spel som är ”sexistiska” men de är ofta långkörare som sedan länge har sin publik och det är vanligen avsiktligt skruvade spel. Det finns spel som är historiska/miltäriska som inte visar kvinnor sexistiskt men där problemet är att det knappt finns kvinnor (detta problem pratade jag om gällande Lego) Slutligen finns spel som är fritt val som kan vara sexistiska men inte behöver vara det eftersom spelaren kan designa ”modda” en så stor del själv. Dessa free-roaming spel har några bestämda karaktärer medan många fler andra karaktärer slumpas fram (slumpat kön) när man kommer till en viss punkt.
Hannah!
I det stora hela tycker jag bloggen är godkänd.
Lär jag mig något? Svårt att säga. Jag har för det mesta läst ungefär samma typ av perspektiv som tas upp här tidigare (på andra bloggar eller i något diskussionsforum för flera år sedan). Det mesta i jämställdhetsdebatten är bara omtag. Det är ungefär samma typ av frågor som tas upp med jämna mellanrum och det är ungefär samma (ofta ensidiga och subjektiva) perspektiv, oftast baserade på ”manbashing”, som tas upp.
Jag har ännu aldrig sett någon som lyckas belysa någon av dessa frågor från flera håll och på ett objektivt sätt. Det hade varit riktigt intressant. Men jag hyser inget hopp. Hela jämställdhetsdebatten har de senaste årtiondena gått ut på att ensidigt framställa män som ondsinta förrövare och kvinnor som oskyldiga offer.
Själv har jag inte den förmågan. Jag är ingen fin akademiker med ordets gåva. Jag är bara arg och frustrerad över samhällsutvecklingen och att den värld jag växte upp i snart bara är ett minne blott. Då fanns det knappt några människor som hade som levebröd att slå split mellan olika grupper i samhället. Inte mellan kvinnor och män. Inte mellan stad och landsbygd. Inte (alls lika mycket) mellan arbetare/tjänstemän och företagare. Inte mellan svenskar och invandrare. Då byggde samhällsdebatten på sammanhållning och gemensamma lösningar. Inte på att bygga upp hat mot andra. Men det var andra tider det…
Numera har jag tappat hoppet om alla egoistiska och bortskämda representanter för diverse olika ideologier (inklusive feminismen) som gör allt de kan för att tillförskansa sig bidrag, satsningar, lagar och fördelar enbart till den egna gruppen. Allt till tonerna av en retorik som uppmålar den motstående gruppen som avskum som inget annat förtjänar än att gasas ihjäl i koncentrationsläger.
MbX och Aktivarum:
Anledningen till att jag frågar er om ni uppskattar bloggen som sådan eller om ni är här enbart för att debattera ”bara för sakens skull” är för att jag tycker att ni tar för mycket plats. MbX i förhållande till hur mycket, ofta och upprepade gånger du skriver samma sak och FORTFARANDE inte trots flera dagars uppmaningar från min sida kan låta bli att skriva saker om ”feminismens dubbelmoral”, och Aktivarum för att du helt enkelt skriver för långa inlägg och för att du enbart går in för att kritisera och upplysa om att andra har fel och du har rätt (enligt retorisk modalitet). Jag tänkte mig att det ändå kunde ligga ett missförstånd i botten, och att jag eventuellt inte har lyckats förmedla vad jag vill med den här bloggen, och därför frågade jag som jag gjorde. Tack för era svar.
Men så här är det: Ni skrämmer bort andra från diskussionerna, var och en på sitt sätt. Människor väljer att skicka mail direkt till mig istället med hänvisning till aggressiva element på bloggen, och många andra har vittnat om att de helt slutat läsa kommentarerna här på grund av hur de är uppbyggda, både till innehåll och form. Det är inte så jag vill ha det. Jag vill ha samtal. Jag vill, precis som MbX säger att han vill, komma ifrån det svartvita samtalet. Och detta kommer jag göra genom att rensa upp bland de mest ihärdigt ensidiga och de som inte för ett ögonblick framstår som att de ens försöker förstå vad som faktiskt blir sagt, samt de som stannar upp samtalet. Och jag börjar här.
Efter era svar har jag beslutat att göra ett bloggexperiment ett par månader och se om samtalsklimatet på bloggen blir trevligare, mer djuplodande och inte lika hetsigt. Jag vill öppna upp för en annan slags diskussion än den som är alltför återkommande nu. Jag vill ge även de som inte är så retoriskt och akademiskt bevandrade en möjlighet att få uttrycka sina åsikter utan att riskera att bemötas på ett otrevligt sätt.
Medborgare X, du kommer bli bannad från att skriva kommentarer fram till 1 september. Främst för att du inte är intresserad av att överhuvudtaget försöka förstå vad andra människor säger utan enbart bidrar till den polariserade debatt du själv kritiserar.
Aktivarum, jag gillar dig och tycker ofta att du har något vettigt att säga, men detta är INTE en debattblogg. Om du anstränger dig för att korta ner dina inlägg rätt mycket och att också försöka få fatt i vad som menas med orden och inte bara orden i sig så har jag inga problem med att du kommenterar. Om du dessutom slänger in litegrann om vad du faktiskt håller med om nånstans här och där så vore det ännu bättre.
Så jag lägger dig i modereringslistan och släpper igenom de inlägg som inte är för långa.
Jag vet att det är en smula taskigt det här, men jag är ingen gullig förskolefröken. Jag har ett syfte med det jag skriver och med den här bloggen och jag vill främja det goda samtalet mycket mer än jag vill användas som underlag för debatt.
Se gärna kommentarerna från Johan Grå under senaste inlägget om filmbranschen för ett exempel på utmärkt sätt att framföra sina åsikter och funderingar och kritik på ett sätt som inte frammanar defensivitet. Exemplariskt, på min ära.
Ja, jag känner mig elak nu. Men det är så det måste vara för tillfället. Ni dominerar den här bloggen mer än vad jag gör och jag uppskattar det inte.
Och: har ni något långt ni vill säga till något av mina inlägg så är ni välkomna att skriva det på er egen blogg och pingbacka tillbaka till mig, så ska jag nog publicera er pingback bland kommentarerna. Jag är inte ogin på det viset. Jag vill bara ge plats för andra som har något de ville ha sagt.
MbX, du får ett inlägg till utan moderering, sedan blockar jag dig tills vidare. Vi kan snacka på twitter om det är något du vill säga utöver det.
Hannah!
Ha en trevlig sommar!
Tack detsamma!
Jättebra, nyanserat och trevligt brev! Och skönt att veta att det finns människor på ”insidan” som är uppmärksamma på problemet.