Ni kan bara läsa i den här kommentaren men annars är poängen att jag nu har bannat Medborgare X från bloggen tills 1 september samt har gett restriktioner till Aktivarum kring hur långa inlägg han egentligen får lov att skriva här.
Min Intention med stort I är alltså att ni andra ska våga er fram igen och slippa maila mig privat med åsikter som gör sig alldeles utmärkta i ett kommentarsfält av rädsla för att bli aggressivt bemötta.
Bevisa för mig att det fungerar att göra såhär.
Tack på förhand.
Jag vågar alltid kommentera! Rarr!
Nu har jag följt din blogg i kanske ett halvår. Inte kommenterat, men jag läser alla dina inlägg. Och jag tycker din blogg är superbra.
Men. Alla dessa regler som kommer plötsligt känns känns godtyckliga och gör mig lite illa till mods. Idk, skulle du kunna lite mer förklara dina tankar bakom dem? För just nu verkar det på mig som att du slår ned på godtyckliga ämnen/kommentatorer som du plötsligt stör dig på. Det känns som att du förbjuder att tala om allt du inte känner är intressant och att det är svårt som kommentator eftersom jag itne vet om det jag skriver kommer vara nsäta ämne du inte vill tillåta. Det kom väldigt oväntat för mig och jag förstår inte riktigt varför. Istället för att jag ska känna mig tryggare med att kommentera känner jag mig snarare lite nervös och illa till mods för att det känns godtyckligt.
Jag länkade i bloggposten till en längre kommentar där jag förklarar för MbX och Aktivarum varför jag tagit det här beslutet. Jag har även talat med MbX utanför bloggen och han förstår varför jag gör såhär.
Så jag är lite förvånad över att du tycker att det verkar godtyckligt. Om du läst här i ett halvår borde du känna igen dessa två kommentatorer mer än väl och förstå sammanhanget.
Jag beklagar att det gör dig illa till mods. Jag raderar inte kommentarer på måfå. Jag har inte en lista på godkända ämnen. Till och med feminism är ett godkänt ämne så länge det inte drar ut i den eviga metadebatten om feminismens definition för det leder bara ingenstans. Men det krävs rätt mycket innan man trampar mig på tårna. Och det är så ytterst sällan jag modererar eller raderar kommentarer.
Jag är dock tvungen att reagera på att ett par personer avskräcker ett långt större antal människor från att kommentera här.
Jag har läst här ett tag men aldrig kommenterat tidigare, mest för att jag aldrig haft så klara eller tydligt definierade åsikter i diskuterade frågor att jag skulle vilja ge mig in med dem i en debatt. Men jag tycker att det är väldigt bra att du hela tiden strävar efter att skapa en välkomnande och stressfri atmosfär i kommentarsfältet och så ofta propagerar för öppenhet och en vilja att förstå istället för att bara kategorisera och avfärda något. Du är en förebild på den punkten och jag har lärt mig mycket av ditt förhållningssätt!
Men för att kommentera det aktuella inlägget, så tycker jag att det är helt i sin ordning att du även sätter ner foten när det behövs.
Jag tycker det här helt lysande med regler kring kommentarer! Det blir lite som djungelns lag i många kommetarsfält och diskussionerna uartrar/ börjar handla om att få rätt istället för att lära sig. Det är klart att sånt också ska få utrymme, men det får det ju, precis ÖVERALLT annars på internet. Synen på diskussioner i den här bloggen har inspirerat mig till att börja tänka kring och jobba med diskussioner även IRL.
Tycker också det är kanon att du stramar åt och bestämmer klimatet i din blogg. Och det finns få på nätet som är så nyanserade som Hannah, det är liksom inte för inte hon tagit detta beslut. Och det är nog inget beslut hon tagit ”lätt” heller. Mycket ligger ju bakom beslutet.
Jag har inte orkat diskutera så mycket pga de extremt långa kommentarerna, vilket ger ett osammanhängande intryck, det resulterar ofta i en massa OT- babbel. Sen, Hannah, har faktiskt dina inlägg varit rätt långa också. Och även det påverkar debattviljan. Kan ju vara värt att tänka på för dig iaf!
Tycker det här är jättebra. Jag har också periodvis undvikit att kommentera och till och med slutat läsa kommentarerna för att jag helt enkelt inte orkat, vilket också tidvis lett till att jag inte besökt din blogg överhuvudtaget även om jag tycker att du skriver jätteintressant och bra.
Förstår helt din tanke bakom det här och tycker att det är rätt handlat av dig. Jag brukar göra jämförelsen att ens blogg är som ens eget vardagsrum, och folk som det inte går att komma överens med kan man helt enkelt strunta i att bjuda hem till sig. Typ. Vilket givetvis inte betyder att alla måste hålla med varandra, vill jag klargöra.
I min erfarenhet så börjar de väldigt långa inläggen som svar på att någon snurrar ifrån ämnet och slänger in en massa lösa påståenden, förutfattade meningar utan motivering eller rena påhopp som har mycket lite med ämnet att göra. Om alla håller sig till ämnet blir inläggen oftast ganska korta. Dvs mindre meta = kortare inlägg.