Man kan inte anklaga Danmark för att vara PK iallafall

Ibland blir det här att jag bor i Danmark men främst följer de svenska debatterna och det svenska samhällsklimatet fruktansvärt förvirrande för mig.

Ni har förstås hängt med på danska Oddsets “roliga” slogan “Det er så meget kvinder ikke forstår“, och förmodligen har ni också läst om Danmarks största fisketidning, Fisk & Fri, och deras smakfulla “fiskepiger“. Så redan där vet vi ju att det i DK anses roligt och lite hyggligt med sexism i annars seriösa sammanhang.

Sedan har vi ju det här med Dansk Folkeparti, den danska motsvarigheten till Sverigedemokraterna, som är DK’s tredje största parti och som exempelvis inte drar sig för att använda teckningar av Muhammed i sina reklamkampanjer:

Ja ni ser. Yttrandefrihetskortet när det används allra bäst.

Men ändå, trots allt detta, blev jag helt chockerad när jag i förra veckan sprang på en reklam för en ny alkoholdryck, eventuellt en slags cider, vid namn Kult Zulu. Jag ska erkänna att jag helt säkert inte hade reagerat så extremt mycket om jag inte senaste året lärt mig otroligt mycket om rasistiska nidbilder och blackface och koloniala bildtraditioner. Men ändå. Alltså.

Kult Shaker Zulu. Foto taget i busskur, Charlottenlund, Danmark, den 25/1-2013.

Det är inte bara en vanlig Blackface, det är blackface-kurrikurridutt-stereotypen. Plötsligt låter det här med min danska arbetskamrat som sa “Hullabullaspråk” inte fullt så absurt längre. Klart han sa så. Varför skulle han inte när detta är okey liksom?

Någon som försökt vara lite lustig på Dansk Folkepartis bekostnad har på en av deras reklamer klottrat följande:

Alltså Danmark. Det är ganska mycket 1940 här ändå.

Och ni som är trötta på att allt ska vara så jävla PK i Sverige – Flytta till Danmark! Här finns det inget som är PK alls! Eller, det som är mest Politiskt Korrekt är väl att inte ta så himla allvarligt på rasism och sexism utan “ha lite humor” och “inte vara så tråkig”. Och sist jag såg på Folketingsdebatt kallade en högerpolitiker en vänsterpolitisk partiledare för kommunist och sa att alla vänsterpolitiker rökte hasch. Så har vi det i DK. Härligt politiskt klimat.

Välkomna hit!

82 Responses to Man kan inte anklaga Danmark för att vara PK iallafall

  1. Visst tycker/tror jag det finns saker än idag som borde kunna sägas eller skrivas i Sverige utan att det nödvändigtvis leder till fördömanden eller liknande från ledarsidor, väletablerade debattörer, krönikörer och liknande. Alltså att fler saker borde kunna vara PK. Men jag föredrar nog ändå svensk PK väldigt mycket framför dansk PK att döma av vad jag sett här.

  2. Den där reklamen för drycken är ju direkt stötande. Hoppas försäljningen går dåligt.
    Däremot är mohammedkarikatyrerna entydigt en fråga om yttrandefrihet. Att Dansk Folkeparti använder sig av dem för någon kampanj ändrar inte på den saken. Frågan hade inte varit så eldfängd om inte dödshoten haglat och terrorister från bl.a. Sverige hade planerat blodiga och dessutom urskiljngslösa attacker i Danmark. Ifall motreaktionerna på karikatyrerna hade förblivit verbala skulle hela frågan ha avdramatiserats. Yttrandefrihet är friheten att säga också sådant som retar upp någon, dock inom vissa ramar (t.ex. förtal eller hot är inte skyddade). Men så kan man väl tillägga att holocaust-fantasin SCUM-manifestet hyllats runt om i svenska medier. Den som tycker att den rasistiska reklamen är stötande med inte hyllningarna till SCUM har inte tänkt riktigt färdigt.

    • Fast angående Muhammedkarikatyrerna så håller jag inte riktigt med om att det är en viktig fråga kring yttrandefrihet, visst om det hade varit så att Muhammedkarikatyrer hade varit förbjudna (i Sverige eller Danmark) eller om det fanns högt uppsatta/ansedda personer inom Svensk/Dansk politik eller media som ansåg att de borde förbjudas, men som det ser ut idag är det lite att sparka in öppna dörrar att säga att Muhammedkarikatyrer borde vara lagliga och kunna ritas utan våldsamma konsekvenser, det tycker liksom alla vettiga människor redan och de som inte tycker det är religiösa galningar vars åsikter i den frågan faktiskt inte har något inflytande i den Svenska/Danska politiken.

      Jag tycker inte att Muhammedkarikatyrer bör förbjudas, däremot tycker jag att man beter sig som ett barn som viftar med händerna framför skolans mobboffer ropande “Luften är fri, luften är fri!” om man använder Muhammedkarikatyrer för att hävda sin yttrandefrihet, liksom ja, vi vet alla att du får men måste du bete dig som ett as för det? Vi vet alla att det i grunden handlar om att provocera snarare än att “kämpa för yttrandefrihet” och att de stora förlorarna är de muslimer som faktiskt inte hotar någon eller gör något annat fel men som kommer bli ännu mer misstänkliggjorda när hatet mot muslimer trappas upp.

      • Inte riktigt så, Lo

        Om det är förknippat med dödshot att yttra sig på ett visst sätt om någon religion så blir det en fundamental fråga om yttrandefrihet. Ingen ska behöva dö för att säga sin mening. Enligt dig är det alltså värre om någon politiker skulle föreslå t.ex. böter för denna typ av karikatyrer än att det faktiskt påvisats konkreta mordplaner. För mig spelar det ingen som helst roll om det handlar om enskilda galningar (som du skriver, även om jag inte alls tror att de är galna i ordets rätta bemärkelse), för på dödshot följer den stora tystnaden.

        Yttrandefriheten är egentligen till för att garantera rätten provocera, för det är då den verkligen mäts. Men ingen är skyldig att hålla med allt som sägs. I Sverige förväntades ju mediefolk unisont hylla det vidriga SCUM manifestet. En avvikande åsikt hade i många fall i i praktiken innneburit yrkesförbud. Märk väl att jag ingalunda säger att SCUM manifestet inte borde få läsas eller sättas upp på scen. Jag säger bara att jag också har rätt att säga vad jag tycker om det och dess beundrarskara, dvs bägge är äckliga.

        Om s.k. vanliga muslimer blir lidande av karikatyrfrågan så undrar jag varför så ytterst få tar entydigt avstånd från våldsverkarna. Muslimerna i Europa backas ofta upp av extremt penningstarka intessen i bl.a. Saudi-Arabien, så det vore väl en smal sak att t.ex. ordna med en hel PR-byrå att ´hantera den mediala biten, så att skillnaden mellan s.k. vanliga muslimer och våldsverkarna blev uppenbar för envar. Men det förutsätter förstås att den goda viljan finns…

      • Fast nu är det mig veterligt förbjudet att dödshota folk, som jag redan påpekat är det ingen vettig människa som tycker dödshot är okej. Yttrandefrihet är enbart en fråga om staten har rätt eller inte rätt att förbjuda vissa yttrande och frågan om Muhammedkarikatyrer kan därför inte antas vara en yttrandefrihetsfråga, det är enbart en yttrandefrihetsfråga i länder där staten förbjudit Muhammedkarikatyrer. Dvs varken Sverige eller Danmark eller någon av de andra nordiska länderna. Om någon skulle dödshota dig för att du ritar av Muhammed kan du gå till polisen och anmäla den personen. Givetvis är dödshot inte okej, men så länge som staten också anser att det är fel ser jag inte riktigt på vilket sätt yttrandefrihet och frihet från dödshot blir en aktuell fråga, det FINNS redan yttrandefrihet och dödshot ÄR redan förbjudet, vad mer ska vi göra menar du?

        “Sverige förväntades ju mediefolk unisont hylla det vidriga SCUM manifestet. En avvikande åsikt hade i många fall i i praktiken innneburit yrkesförbud.”
        Det sista har jag myyyycket svårt att tro på, har du bevis för det påståendet?

        “Om s.k. vanliga muslimer blir lidande av karikatyrfrågan så undrar jag varför så ytterst få tar entydigt avstånd från våldsverkarna.”

        Jag mins att jag läst om muslimer som tar avstånd från det (hittade det här när jag sökte: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1601130 ). Men tycker generellt inte att vanliga muslimer har någon skyldighet ta avstånd, lika lite som jag anser att vanliga kristna måste ta avstånd från galningarna i USA som bränner abortkliniker och annat tokigt. Varför ska en person behöva ta avstånd från något som en helt annan person gör bara för att de råkar bekänna sig till samma religion? För att muslimhatande rasister ska fatta att alla muslimer inte är samma person? Det borde de fatta ändå tycker jag.

      • Snicksnack, Lo. Yttrandefrihet är alltid en fråga om att kunna använda den. I en stat som inte kan eller vill garantera rätten att yttra sig fritt har inte yttrandefrihet. Med din logik har vilken bananrepublik som helst yttrandefrihet. Det är inte staten som mördar i Mexiko, utan knarkkarteller, så inget problem, inte sant…?

        Yttrandefriheten hotas av islamister, så enkelt är det.

        Nej, vanliga muslimer är inte ansvariga för detta, men det var du som drog fram dem och hävdade att de blir lidande. Så menar du att man kan referera till dem om man gör det på dina villkor, eller hur var det nu?

        Men du kan inte förneka att det ser bra ut om man tar avstånd från folk som begår illdåd i ens namn, inte sant?

      • Men va? Du svarar fortfarande inte på min fråga, vad ska vi göra åt saken?
        Yttrandefrihet är en fråga mellan individen och staten, inte mellan individ och individ. Staten kan inte garantera att du ska kunna yttra något utan att en annan individ utsätter dig för något otrevligt, det enda staten kan göra är att straffa individen som utsätter dig för något eller försöka stoppa denne om de vet att det finns en risk för att något kommer hända. Men jag frågar igen och hoppas att du svarar denna gång: Vad anser du att staten kan göra utöver vad den redan gör för att underlätta yttrandefriheten?

        Ang muslimer är jag inte alls med dig i vad du menar, jag nämnde bara att jag ansåg att Muhammedkarikatyrer ökar muslimhatet vilket går ut över vanliga muslimer och att JAG därför ansåg att det var en onödig grej att hålla på med. För min del får muslimerna gärna ta avstånd eller låta bli, likväl de kristna, men jag tycker fortfarande att det dumt att hysa agg emot en grupp för vad en liten procent av hela gruppen gör i vad de påstår är dess namn bara för att de andra inte tar avstånd. För jag antar att du inte tycker att det är lika viktigt att kristna tar avstånd från vad kristna gör, eller?

      • Vad ska vi göra åt saken, frågar du dig. Tja, vad gör vi om Hells Angels hotar folk som skriver om dem? Jo, samhället tar krafttag mot dem, liksom mot nazister. Rikstade insatser från polis, försäkringskassa etc, samtidigt som media alldeles entydigt försvarar rätten att yttra sig kritiskt om dessa “rörleser”. Du kan inte ha missat detta, så vad är det du är ute efter? Jag vill gärna se ett enda exempel på media som svävar på målet när det gäller bekämpning av just kriminella gäng för att nu inte tala om nazister.
        Det är alltså som jag inledningsvis sade en fundamental yttrandefrihetsfråga att man också kan yttra sig i praktiken.

      • Folket bakom SCUM-teatern fick ju också dödshot. Hade du ansett det varit lika coolt om man använde SCUM-teatern som bild för att göra reklam för hur viktig yttrandefriheten är? Hade du inte ansett att det fanns några politiska motiv där bortom yttrandefrihetsaspekten. Speciellt om FI gjorde reklam på det sättet?

        Hade du då också skrivit att det är en “entydigt fråga om yttrandefrihet”?

    • Måste fråga: har du läst SCUM? Inte för att jag gjort det själv, men jag tycker att det är väldigt lustigt med alla som inte ens läst den och ändå är upprörda.

      • Jag har läst SCUM som Mein Kampf, dvs i brottstycken. Jag tycker inte om någondera. Vad tycker du förresten om Mein Kampf?

      • Jag har inte läst någon av dem, ska jag gärna medge. Har inte heller läst hela Breiviks manifest, som också brukar dras up i de här diskussionerna. Det dessa tre har mest gemensamt är väl egentligen att de är skrivna av människor med jävligt stora psykiska problem och att det gjorts teater av dem.

      • Ja, de bakomliggande psykiska problemem med medföljande empatibrist, sättet att resonera (bristen på resonemang) och framställningen/synen på objekten för deras hat skulle jag nog säga är gemensamma.

      • “sättet att resonera (bristen på resonemang)”

        Nu vet jag inte hur du definerar resonemang men troligen anorlunda än mig (jag ser det ungefär som att utveckla en tankegång, vilket samtliga av de tre nämnda gör) men då du säger “briste på” så antar jag att du menar något i still med vad jag skulle kalla framställa ett argument (genom att sätta upp premisser och dra slutsatser).*

        * Skulle nog säga något liknande om empatibris (med ett liknande resonemang), i alla fall om Hitler. Brejvik och Valerie Solanas är jag inte lika insatt i så jag vågar inte uttala mig, men från vad jag hört om Brejvik så verkar det även stämma där.

        Läser en analys av Mein Kampf just nu och jag skulle säga att Hitler (även om han är redigt retorisk mästerlig och anti-interlektualist) faktiskt tycks ha ganska många argument (varav en del är osunda) och om man bara vågar titta på varför/hur han tänkte (dvs hans grundantaganden bortom argumentet han framör) så skulle jag säga att han ändå inte var så “galen” eller “irationell” (alla gånger) som folk vill beskriva honom som (skulle jag gissa gäller det samma för de andra två).

        Men det är ju lättare att ta avstånd från “monstren” eftersom de aldrig kan vara jag, eller?

        “Jag har aldrig sett ett störe monster eller mirakel än mig själv” – Montaigne

      • Håller med Rick, den som tycker att den rasistiska reklamen (och fickspigerne) är stötande men inte hyllningarna till SCUM har inte tänkt riktigt färdigt. Det är samma människor som hyllar ett hatmanifest som skriker om rasism och sexism på grund av reklam och danska fiskepiger.

        Ja, jag har läst SCUM.

      • Konstigt. Jag har aldrig hyllat SCUM. Faktum är att jag sett ytterst få som hyllat SCUM. Vad jag däremot sett är många som tycker att SCUM ska få sättas upp på teater och ej censureras.

      • Hannah, du kan inte ha missat hur hyllat SCUM har blivit, speciellt efter Stridsbergs översättning.

        Självklart ska SCUM få sättas upp på teater och ej censureras, inte tal om annat. Censur hör till ett totalitärt samhälle.

      • Faktum är att jag knappt hade hört talas om det innan Stridsbergs översättning. Och jag skulle väldigt gärna vilja se lite exempel på vilka som hyllat Scum och som nu klagar på fiskepiger, eftersom det var det som var ditt argument – att dessa skulle vara samma personer.

        Sedan tycker jag inte att det är speciellt relevant att jämföra ett litterärt stycke som når en ytterst begränsad folkmassa med reklam som når i princip alla.

      • För att vara exakt talar vi om ett verk som för skattemedel sätts upp på scen. Jag har för mig att den rasistiska reklamen i Danmark inte subventioneras med medel som annars skulle kunna användas till exempelvis sjukvård. Tyvärr får könsrasisterna i Sverige än så länge parasitera på det allmännas pengar. För egen del förstår jag inte logiken i att all rasism i sådana fall inte subventioneras med skattemedel.

      • Jag har förvisso sett hyllningar av SCUM. Men dessa hyllningar har varit av två typer:

        a) Det som sägs är förvisso förryckt, men det sätt på vilket Valerie vågade ta ställning mot systemet var inspirerande!
        b) Underbar satir!

        Dvs om man tar manifestet på ordet så hyllar man inte manifestet i sig. Annars tar man inte manifestet på ordet utan hyllar istället vad man menar manifestet säger mellan raderna.

        Dvs ingen hyllar påståendet att män är förkastliga och borde skjutas.

        (Det finns säkert undantag, men det handlar om en klar minoritet. Jag misstänker dock att Valerie Solanas var helt seriös när hon skrev manifestet. Men så var hon också en väldigt trasig och tragisk människa på många olika plan och om man undersöker hennes liv så känns manifestet i sig inte särskilt konstigt.)

  3. Guä! Hujedamig! Snacka om skräckexempel!
    Skulle säga kom till Sverige, men det verkar som om Danmark behöver dig mer än Sverige…

    Men du får gärna komma i alla fall, om du vill!

  4. Altså. Jeg er enig med dig, hvad angår de enkelte sager. Men jeg synes det bliver så sindsygt provokerende, når du så ofte ender med at generalisere til hele landet og hele folket. Og så kan (de fleste af) dine læsere sidde og sige “hold da op, forfærdeligt land, det der Danmark”. Det bliver jo rigtigt hyggeligt…

    Men som sagt. Det er jo ikke, fordi jeg ikke synes, at man skal diskutere det her. Men så lad os diskutere det, i stedet for at diskutere Danmark? For det bliver lidt trættende at høre på, hvilket frygteligt folk man er, mens alle andre sidder og glæder sig over, at det i hvert fald er bedre. Det er jo ikke kun her, det er alle vegne hele tiden. Sad for nogle år siden i et fly og hørte manden bag mig (en dansker) forklare sin medpassager (en for ham ukendt amerikaner), at hun skulle ikke glæde sig til sin ferie, for danskerne var sådan nogle frygtelige mennesker.

    Desuden synes jeg faktisk, at de danske og de svenske debatter generelt er utroligt ens. Det er de samme spørgsmål, der diskuteres, og de samme argumenter der bruges. Om det så er kinapuffmanden (eller hvad den nu hed…?), Disney-tegnefilm eller Cult Shaker opfatter jeg faktisk som same-same, med den undtagelse at du nu tager modstandersiden og gør den generel for en hel befolkning.

    Men ja ja, jeg ved godt jeg gentager mig selv, I’ll stop now 😉

    • … Är det hemskt att jag läser danska med norskt uttal? Det är inte meningen, det bara blir så! Förlåt!

      Jag tror inte Hannahs läsare tar det här inlägget att mena; “Hela Danmark är sexistiska rasister!”, det är ganska tydligt att hon pratar om en del element av samhället och inte varje enskild individ.
      Kram förresten, jag tror inte jag har kommenterat med dig förut.

      • Haha, nej, I say go for it!

        Nej, det tror jeg absolut heller ikke. Men det bliver alligevel et billede af “det er det her, der er kendetegnende for Danmark”. Det bliver det generelle billede af landet og dermed også af dets befolkning. Udgangspunktet. Og det betyder, at man er tvunget til at fremhæve det, der adskiller sig fra det generelle billede, fordi det ses som undtagelsen. Så nok ses det som “et delelement af samfundet”, men det ses som det mest afgørende, betydningsfulde element. Flertallet. Og i sammenhængen kunne man næsten gå så langt som at sige, at det er det “danske” element, eller “danskheden”. Så bliver det næsten sådan, at hvis man som dansker ikke er racist eller sexist, så må det være, fordi man er blevet mindre dansk, for racisme og sexisme er jo typisk dansk.

        Giver det mening, eller vrøvler jeg…?

        Kram tilbage 🙂

      • Jag förstår vad du menar Hazel, och jag var också medveten om att det skulle framstå som provocerande för danskar. Men saken är den att alla dessa saker ändå tecknar bilden av ett land där själva samhällsklimatet tillåter “det är så mycket kvinnor inte förstår” och reklam för bröstförstoringar med gigantiska bilder på nakna bröst på sidan av lokalbussarna – något som aldrig i livet skulle accepteras i Sverige. Det är i skillnaderna och jämförelserna det är möjligt att se vad som är tillåtet för utan jämförelser är allt enbart normalstadier.

        Jag skrev nyss om Mandfjols exempelvis dessutom så en så himla ensidig bild av danmark tycker jag inte att jag ger.

      • Jag tror han vill påpeka lite att det faktiskt finns folk även i Danmark som inte tycker om alla dessa bilder… Eller har jag fel?

      • LOL, förlåt, det kan bli fel i din databas. Hazel blev en “han” i min fantasi för att dansk text blir norsk i mitt huvud… och helt plötsligt föreställde jag mig texten som uppläst av Fredrik Skavlan, och han är ju en man. XD

        Jättekonstig anledning, jag vet, men den är sann!

      • För övrigt vill jag tillägga att det tycktes fullt normalt att föreställa mig dansk text som uppläst av en norsk programledare, till jag faktiskt skrev det här. Nu känner jag mig helt onormal!

      • Jag tycker inte att jag har sagt “alla i danmark gillar detta”. Jag har sagt att “I danmark anses detta”, meaning “här har vi ett samhällsklimat som inte protesterar mot detta utan tvärtom värnar det”. Oavsett vad specifika individer tycker.

      • Nej, jeg synes heller ikke, at du voldsomt ensidig. Og selvfølgelig skal man kunne sammenligne. Men i forhold til f.eks. Cult Shaker er du jo også selv inde på, at en del af forskellen er, at Sverige lige *har* haft debatten, endda 2 gange. Der var vist også noget med en kage..? Og et jernrør? Så det er svært for mig at se den slags tegninger som noget, der er mere “okay” i Danmark.

        Jeg kunne også nævne, at vi i Danmark endnu har til gode at se samtlige kvindelige ministre stille op til modereportage. Eller at alle tre øverste kvindelige ministre i Danmark er kvinder. Jeg er med på, at der er forskelle. Jeg er enig i, at der generelt er en større feministisk bevidsthed i Sverige. *Så* utroligt stor forskel synes jeg bare heller ikke, at der er.

        Altså, for at illustrere, i Danmark har vi aldrig haft en assassination af en folkevalgt politiker. I Sverige har man haft to. Men kan vi nødvendigvis konkludere deraf, at vold anses som et acceptabelt politisk virkemiddel i Sverige mere end i Danmark? Jeg er ikke så sikker. Men ok, jeg indrømmer, reklamer er noget lidt andet.

        Hvad angår Alex Ahrendtsen, blev han jo også tvunget til at beklage hash-kommentaren. Hvad angår Johanne, bliver det hurtigt en diskussion om semantik, men Enhedslisten har jo et “klasseløst, kommunistisk samfund” som mål, så jeg synes ikke nødvendigvis, at det er så forkert at kalde hende kommunist. Men folk ligger jo frygteligt meget i det ord, så det kan nok hurtigt opfattes forkert.

      • Hm. Jag har ju läst igenom Enhedslistens politiska program för 2012, men inte hittat något om kommunism, men jag kan förstås ha missat detta? Eller vad har du för källa kring deras mål?

        Och jag ska direkt här och nu lova att OM det blir en diskussion om blackface i DK apropå Kult Zulu så är jag den första att rapportera och dementera ALLT jag sagt om Danmark i den här frågan. 🙂 Min erfarenhet, som givetvis inte är allomfattande, säger mig bara att svaret kommer bli “Asch, det är ju inte illa menat, det är en kul grej, sluta vara så stiff” precis som gällande Oddset.

      • Det er under pkt 7 “Den socialisme, vi kæmper for”.

        “Fremtidens musik kan og skal ikke komponeres på forhånd – de mennesker, som kæmper mod kapitalismen og dens konsekvenser, skal være komponisterne. Det er dem, som kommer til at bestemme socialismens udformning.
        Det udelukker imidlertid ikke, at det er nødvendigt at opstille nogle målsætninger for det socialistiske alternativ, vi kæmper for. En socialisme, der peger frem mod et klasseløst/kommunistisk samfund”

      • Jo, jag förstår vad du menar, vi har ju samma problem i Sverige; vi tar de dåliga egenskaper som är vanligast i vårt land och det är dessa egenskaper som menas när någon säger “Du är så Svensk!”
        Men innerst inne så vet vi att ej så är fallet. Jag tror problemet hade varit mycket större om det handlade om ett annat land som folk inte känner till så väl. Det känns som om vi i Skandinavien faktiskt tycker om varandra, trots alla ibland lite elaka skämt. Jag tycker om Danmark i alla fall… Fast ni borde tänka lite på att artikulera mer… (hahaha förlåt, jag var bara tvungen!)
        Kram

  5. @Hannah

    Hur var det med den där vänsterpolitikern då, var han eller hade han varit kommunist? Det framgick inte ur ditt inlägg.

    • 1. Han var en hon, för det första. *checkar av manlig norm för ordet “politiker”*
      2. Nej, det tror jag inte, hon är ca 28 år och har knappast hunnit vara det. Uttalad socialist är hon dock.

      • Och i avsaknad av ordet Hen har återigen, likt Larry Wachowski, han blivit hon.
        Jag var tvungen att dra den. Såg trailern för Cloud Atlas som skröt med att den var gjord av “Teamet bakom Matrix-trilogin” och någon brast ut “varför kallas de inte Wachowskibröderna längre?” Varpå jag påpekade att det hade varit orättvist mot brodern som numera är en syster. Det var kul hur ställda alla blev.

      • Din argumentation är långt ifrån vattentät. Det finns åtskilliga kommunister i ung ålder. Eller skulle du påstå att det inte finns någon nazi född efter 1945. Hur tänkte du nu?

        Läs inte in för mycket i att jag i detta fall använde han.

      • Jag tyckte inte hon läste in för mycket i ditt “han” alls, poängen med det var ju att det var ett exempel på en indoktrinerad patriarkal mentalitet. Det är inte kritik mot dig personligen, det är något som drabbar oss alla, något som vi är personligen är omedvetna om, men som driver oss till att kategorisera vissa yrken och positioner efter kön utan att det borde behövas. Är könet okänt så är politikern en man och sekreteraren är en kvinna tills motsatsen bevisats, och det är absurt att det ska behöva vara så.

      • Jag brukar variera på han och hon. I detta fall han. Men du tycks anse att det bara får vara hon.

      • jag tycker överdriven könsfixering är lite pubertal. Och jag tar inte illa upp om du refererar till mig som hon.

      • Jag tycker inte det är pubertalt att försöka få bukt med att våra barn indoktrineras att tänka på vissa jobb som manliga och andra som kvinnliga när detta är helt onödigt, och endast begränsar deras frihet.

      • Jag håller helt med dig. På barnens dagis har de bara böcker där brandförsvaret består av kvinnor medan barnmorskorna är män.

      • Jag märker att ni inte känner till hur dagis skaffar in böcker numera. Er förmenta ironi blir direkt pinsam mot verkligheten.

      • Jag tänker att det är ju synd att du som är så genuskritisk absolut har valt att sätta dina barn på ett genusdagis. Eller vad har du annars för källa som gör att just du vet hur “dagis” skaffar in böcker numera?

      • Kommunen, Hannah, kommunen. På dagiset är personalen faktiskt rehjält kritisk till det här, men de har ingen talan.

      • Vilken kommun? Jag skulle gärna vilja läsa dokumenten som dikterar inköp av böcker på allmänna dagis.

      • Det är i grova drag samma policy runt om i landet, kolla med några kommuner. Böckerna tillhandahålls av vissa genusspecialiserade förlag, som mer eller mindre utestänger pojkar ur berättelserna (annat än som barnmorskor eller garanterat könslösa varelser, vilket flickorna i berättleserna aldrig är). På mina barns dagis har dock den professionella personalen sett förbi det genusindustriella komplexets försök till indoktrinering, så de har grävt fram böcker om Pippi, Madicken, Emil och Alfons.

      • Det du påstår är inkorrekt.
        Samtliga förskolor (jag skriver förskolor eftersom dagis inte finns sedan 1998) står under Skollagen och måste följa Läroplanen för förskolan rev. 2010. Ingenstans i något av ovannämnda lagdokument står det att samtlig barnlitteratur som finns på förskolan måste vara genusdominerad. Det må hända att enkilda förskolor använder sig ett genusinspirerat arbetssätt för att motverka traditionella könsroller (som för övrigt alla förskolor måste göra enligt Skollagen) och därmed väljer att ta in barnböcker som representaterar kvinnor och män i olika, kanske även icke traditionella sammanhang. Jag vill gärna att du anger exakt vilka böcker du pratar om, för de du nämner har jag inte hört talas om. För att dementera ditt andra påstående som handlar om att personalen på förskolan inte skulle vilja jobba med genus kan jag återigen be dig att se till Skollagen samt Läroplanen för förskolan. Ingen som jobbar på förskolan kan välja att inte följa de riktlinjerna som finns där.
        Slutligen, inga kommuner är tillåtna att köra över “sina” förskolor, det de kan är att uppmana till att ett visst temaarbete prioriteras. Vilken litteratur, och andra material, som köps in är det personalen själva som bestämmer över.

        Hoppas att jag har lugnat dig och fört in lite klarhet i frågan.

      • Själva ordet “kommunist” har blivit så avskytt de senaste 20 åren att ingen politiker som vill försöka ta sig in i riksdagen här skulle kalla sig det i dagsläge. Och påpekandet om hennes ålder handlade om att hon inte kunnat hunnit göra en Ohly.

        Dock: högerpolitikern fick en tillsägning för sitt beskyllande om kommunism. Det betyder också något. Nämligen att ordet kommunist är ett skällsord som man använder för att förstöra någons trovärdighet.

      • Intressant… varför kallar sig då flera yngre politiker i V för just kommunister? Ida Gabrielsson, Kalle Larsson etc.

      • Hm. Det vet jag faktiskt inte. Det kanske är på väg tillbaka igen? Allting svänger ju, just den trenden kan jag ha gått helt misste om.

      • Det här är inte precis färska nyheter, utan kommunismen har fordats i V i flera år, inte minst bland de yngre.

      • Jamen det tror jag säkert, men eftersom det blivit et skällsord så till den grad att Ohly avsagt sig det förundrar det mig att de står för det öppet.

      • Ja, men visst är det störande att det finns folk i Riksdagen som är kommunister. Jag säger f.ö. exakt samma sak om rasister. Och islamister, den dag det blir aktuellt.

  6. “Och sist jag såg på Folketingsdebatt kallade en högerpolitiker en vänsterpolitisk partiledare för kommunist…”

    Det har visserligen Maud Olofsson kallat Lars Ohly precis innan hon lämnade posten som partiledare. Nog för att han har varit det en gång i tiden, men inte längre.

    “…och sa att alla vänsterpolitiker rökte hasch. Så har vi det i DK.”

    I så fall är jag stolt socialist. Man ska röka hasch! Eller man ska i alla fall vara för legalisering. Annars är man en tönt!

      • Neeej, inte du 🙁 Fast vänta lite…du kanske är höger 😛 Alla som är emot är höger. Själv är jag för av den anledningen att jag anser att vi dricker för mycket av världens femte farligaste drog. Och för att jag vill få bort inkörsporten.

  7. Angående Muhammed så är det där ett stort problem. Jag reagerade själv på Jyllands-Postens bombturbanbild som skildrade Muhammed som terrorist, och jag gillade inte heller Lars Vilks rondellhund. Men “karikatyren” ovan tycker jag faktiskt är ritad med mer respekt, även om det är DF som ligger bakom. Jag känner själv (oftast) inget behov av att avbilda andras profeter, men nog kan jag tycka att en representant för världens näst största religion behöver en personifikation i konsten. Tänk om USA belagt Uncle Sam med avbildningsförbud, det hade liksom inte funkat.

    • Fast man kan ju fundera på varför folk som inte är muslimer har ett behov av att avteckna Muhammed (att muslimer emellan har olika syn på det ser jag som mer “förståligt”).

      • Fast det är väll ändå en skillnad mellan “har ett behov” och “kan vilja”. Någon skulle till exempel kunna vilja avteckna Muhammed men samtidigt välja att inte göra det eftersom jag vet att många muslimer skulle bli upprörda om jag gjorde det. Medans det tycks finnas folk som har ett behov av att avteckna Muhammed trots att de vet att det är yterst provoserande mot de muslimer som anser att man inte får göra så.

      • För vissa människor är det extremt viktigt att ha friheten att få avbilda precis vad man vill – nästan så viktigt som om yttrandefriheten vore deras religion, och vad är då inte mer spännande än det förbjudna. Det säger egentligen ingenting alls om vad man anser om islam eller muslimer, utan helt enkelt bara har svårt att acceptera just den biten. Det kan tyckas småsint, men dessa människor kommer alltid att finnas, och precis vem som helst kan göra det de gör, och så länge muslimer reagerar så kraftigt så kommer världen aldrig bli sekulär. Sen kan vi naturligtvis underlätta för islam att genomgå sin upplysningstid snabbare genom att sluta rövknulla Mellanöstern och hetsa mot muslimer och istället ge dessa länder verktyg att utveckla sina industrier, men avbildningsförbudet kommer tyvärr aldrig att bli stabilt.

  8. Rätten att avbilda såväl historiska personer som fiktiva gudomligheter är total. Resultatet kan vara smaklöst, men man behöver ändå inte motivera orsaken till att man avbildat (f.ö. handlar det här inte bara om bilder, utan även romaner, som Rushdies “Satansverserna”). Yttrandefrihet omfattar även rätten att kränka. Personligen skulle jag dock definitivt ta hänsyn till t.ex. muslimers känslor och avstå från att karikera Mohammed av just den anledningen, inte minst om det handlade om något direkt osmakligt. Men jag skulle också avstå från att scensätta en pjäs som handlar om att ta livet av världens kvinnor. Helt enkelt för att jag tycker att det vore osmakligt och för att jag vet att många kvinnor skulle känna sig sårade.

    • “Rätten att avbilda såväl historiska personer som fiktiva gudomligheter är total. … Yttrandefrihet omfattar även rätten att kränka.”

      Det där beror mycket på definitionen av ‘rättighet’ i sverige i dag (och vad jag vet i stort sett alla länder) är rättigheter inte totala utan får inskränkas av olika skäl (sen om det bör vara så är en annan femma, men då många ser rättigheter som konventionella snarare än naturliga så är det fult rimligt).

    • Tala klarspråk: Det handlar om SCUM-manifestet, och det handlar om att ta livet av världens kvinnor. Svart komedi eller inte, det är uppvigling som i vilket fall avhumaniserar mäns värde och rättigheter, och även om M:et hade stått för Muslims så borde det vara lika förbjudet. En helt annan sak än en karikatyr av män. Allt manshat kan självklart inte förbjudas på samma sätt som HMF-lagen inte fungerar, men när det går över i uppvigling är “yttrandefriheten” bara tjafs.

      • Helvete, menade SJÄLVKLART att det handlar om att ta livet av världens MÄN, inte kvinnor. Trött dag igår. Bara för att du skrev kvinnor gjorde jag det också, och nu kan jag inte ändra.

  9. Det är lite av denna anledning jag tycker blackfacediskussioner är konstiga att ha i Sverige. “Jag ska erkänna att jag helt säkert inte hade reagerat så extremt mycket om jag inte senaste året lärt mig otroligt mycket om rasistiska nidbilder och blackface och koloniala bildtraditioner. Men ändå. Alltså.”

    Mig veterligen är det en tradition som inte funnits i Sverige iallafall inte menat som dehumaniserade och därmed inte heller har varit något farligt fram tills folk började skrika om hur de använts i andra kulturer. Man skulle kunna säga att man importerar ett problem som inte finns.

Svara