Disclaimer om kvotering

Jaja, jag vet. Jag råkade skriva K-ordet i förra inlägget.

Det var faktiskt ganska märkligt gjort och jag tänker skylla på en tämligen överhettad sinnesstämning i just den skrivande stunden. Och jag är inte den som envist står fast vid det jag skrivit i stundens hetta, så jag vill gärna ta tillbaka det uttalandet.

För saken är den att jag faktiskt inte är för kvotering. Inte kvotering som hur det pratas om diverse procent av olika grupper som måste vara representerade i var och varannan styrelse. Och speciellt inte i styrelser på bolag som inte alls hanterar frågor som har koppling till könade erfarenheter och/eller behov.

Däremot tycker jag att det är mycket viktigt att vi hela tiden strävar efter att försöka få en så jämn könsfördelning som möjligt i exempelvis beslutande grupper som hanterar skolfrågor, hälsofrågor, eller vad tusan, alla möjliga sorters sociala frågor. Därför att det helt enkelt kan finnas vissa mycket könade behov som det inte reflekteras över om man råkar tillhöra det ena eller det andra könet. För kön kan i sig själv vara en merit i vissa frågor.

Vi kan ju ta den organisation jag själv är engagerad i, RFSU Malmö.

Det är av allra högsta vikt, anser jag, att vi arbetar aktivt på att försöka engagera män till organisationen – för män kan nämligen komma med några helt andra erfarenheter av sexuella aspekter än vad kvinnor upplever. Bara upplevelsen av att ha på en kondom, den lilla lilla detaljen, är något som en cis-kvinna aldrig kan uppleva.

Och om vi ska kunna tala med unga män om känslan av att använda kondom – så är en man bättre meriterad i den frågan enbart på grund av att han har en penis. Så enkelt är det. På samma sätt som en kvinna har större trovärdighet i frågor gällande mensvärk. Att alla män och alla kvinnor inte har samma erfarenheter gällande dessa frågor är givetvis en självklarhet. Men möjligheten till inlevelse är iallafall större. Att förstå problematiken.

Samma sak med skolorna. Det går både pojkar och flickor i skolorna, och därför är det viktigt att det finns både människor som varit pojkar och människor som varit flickor i de grupper som beslutar om läroplaners utveckling och nere på marknivå. Det pratas en del just nu om att det är de traditionellt kvinnliga värdena som belönas i skolan. Är inte detta till dels en konsekvens av att vi har en övervikt av kvinnor engagerade i grundskolan? Om detta är rätt eller fel är förstås en helt annan fråga, men jag menar att en jämnare fördelning av positionerna inom skolväsendet är önskvärd, just på grund av könade erfarenheter.

Och så vidare och så vidare.

Det betyder inte att jag tycker att vi ska bestämma att det ska vara si och så många kvinnor eller män på diverse positioner. Men jag tycker definitivt att vi ska ha i åtanke att kvinnors och mäns liv på en del specifika punkter generellt skiljer sig åt. Och att det kan vara lätt att nedprioritera de frågor som en själv inte anser vara viktiga, på grund av att en inte upplevt det själv.

Anekdot: min kvinnliga lärare som i femman plötsligt insåg att de flesta av tjejerna i klassen hade fått mens men att skolan inte hade några behållare för sanitetsskydd på toaletterna och därmed ordnade så vi fick lov att använda toaletten inne hos sjuksyster istället. Chansen att en manlig lärare hade tänkt på det är, hävdar jag, ganska liten, eftersom han aldrig suttit på en toalett med en ihoprullad blodig binda i handen och undrat vart i helvete han skulle göra av den och sedan smyga ner den i jackfickan för att slänga den när han kom hem.

Kön har betydelse eftersom vi har olika erfarenheter på grund av dessa.

Och därför, igen, tycker jag fortfarande att det är orimligt att specifikt könade frågor, som exempelvis rätten att få göra abort eller ej, beslutas om i forum där den övervägande majoriteten aldrig kommer behöva stå i situationen att de har ett oönskat foster växande i sin kropp. Det behöver inte vara 50/50, och jag menar inte heller att alla kvinnor är för abort och alla män emot – men jag menar att det är en mycket skev fördelning när de som inte kan påverkas direkt av beslutet (i lika hög grad, se, jag går att lära) själva skulle kunna få majoritet i frågan. Och vad lösningen på detta problem skulle vara är verkligen inte uppenbart. Men det är, enligt mig, ett problem.

Framstår jag som lite tydligare nu?

23 Responses to Disclaimer om kvotering

  1. Tänker på den manlige gynekologen som rotade djupt och fräste “det där gör inte ont” när jag gnydde till.
    Sen dess kräver jag kvinnlig gyn.
    Förståelse och inlevelse och empati är bra ord…oavsett könstillhörighet.
    Jag vill bestämma över min egen kropp, och vad min kropp producerar och upplever.
    Borde vare en rättighet. Konstigare än så är det väl inte?
    /EM

    • Med det resonemanget borde ju en man ha bestämmanderätt över sin sperma även efter att den funnit sin väg in i din kropp. Det är ju trots allt något hans kropp producerat.

      “Du får naturligtvis bestämma över din del av embryot, men jag kräver att MIN del av DNA:t aborteras!”

      • Fast asså, sperman har ju (förmodligen) inte hamnat där huxflux… Man kanske kan se akten att komma i nåns fitta som ett sätt att säga “här, du får min sperma”. och man kan fan inte ta tillbaka presenter, det är otrevligt. Om killen vill ha kvar sperman i sin ägo får han använda kondom liksom.

        *försöker göra någon sorts… metafor/liknelse mitt i natten* *misslyckas*

      • Det är väl i så fall inte speciellt annorlunda mot andra beslut som kan komma att ändras, t.ex. om man sagt att man vill ha sex med någon.
        För några år sedan kom en liknande fråga upp i usa om det var lagligt för en kvinna att inseminera sig med sperma som hon fått tag i genom att ha oralsex med en man.

  2. Jo, det är sant att det inte skulle skada om det åtminstone var fler kvinnor (som har något bättre insikt i problematiken) som var med och avgjorde det. Men isf så borde det ju också gälla de allra flesta frågor… att gruppen som avgör ska bestå av dem som det berör (till stor del åtminstone). Men såg förut ngt om att det var ngt i den stilen du tänkte. Och ngt om direkt demokrati…

  3. Det låter som du vill tillbaks till ståndsriksdagen med uppdaterade kategorier.

    “Kön har betydelse eftersom vi har olika erfarenheter på grund av dessa.”

    Det finns närmaste en oändlig mängd egenskaper som har lika stor effekt på vilken sorts erfarenheter man har som kön. Exempelvis att ha Aspergers, att vara jättesmart, att vara jättedum, att vara kriminell, att vara överklass, att vara etnisk svensk, att vara iranier, osv.

    I en representativ demokrati har vi kommit fram till att man faktiskt kan representera andra människor än sådana som liknar än själv. Delar man inte den uppfattningen så gillar man nog helt enkelt inte demokrati.

    Att du går i taket över att Kansasborna inte delar dina värderingar gällande abort tyder på att du värderar andra saker mer än demokratiskt styre. Vilket du förstås får göra, men om du ska driva den linjen har du inte mycket att invända mot när du ska tala mot andra antidemokrater. Du har ju bara valt andra saker att sätta över folkviljan.

    För övrigt finner jag det smått roande att du pekar på att kön är viktigt för att det ger olika erfarenheter, snarare än att människor av olika kön helt enkelt *är* väldigt olika.

    • Ståndsriksdagen? Verkligen? Jag tror inte du har läst mig speciellt noga om du drar den slutsatsen. 🙂

      • Den logiska konsekvensen av att män inte kan representera kvinnor, och givet att du fortfarande vill ha representativ demokrati, blir ju något så som ståndsriksdagen. Men istället för bönder, borgare, adel och präster så blir det bögar, flator, straighta cis-män, svarta, vita osv. Att det över huvud taget inte går att göra en snygg uppdelning av grupptillhörigheter man kan representera är ju ett problem, men det är ju något som även gäller för kvinnor.

        Jag antar att du inte är knäpp nog att på riktigt vilja ha något sånt och att du helt enkelt inte tänkt igenom de logiska följderna av dina idéer.

        Men det är alltså däråt dina tankegångar barkar. Alternativt har du bara tänkt dig att just kvinnor borde få lite extraprivilegier vad gäller att bestämma över andra, men jag tänkte vara snäll nog och utgå från att du inte är riktigt så mycket av en hycklare.

        Angående själva abortfrågan så förstår jag inte varför det är så svårt att inte förstå mot-sidans argument. De anser att det är mord rakt av, alltså finns inga kompromissmöjligheter. Skulle normen istället vara att vi tillät, och praktiserade, abort upp i 6-års åldern skulle du ju rimligen själv göra allt du kunde för att motverka den sortens abort. Så varför är det svårt att förstå människor som gör precis den sortens analys av vårt nuvarande abortsystem?

      • Som jag trodde, du har inte läst mig ordentligt. Jag vill inte ha representativ demokrati på den nivån. 🙂 Jag är för direkt demokrati. Alternativt sociokrati, men DÄR kan vi nog snacka om långa beslutsprocesser!

      • Sedan har jag inte sagt något om att inte förstå den andra sidan. Att jag tycker att det är absurt och korttänkt och i det långa loppet förödande för hela samhället att förbjuda abort är ju en sak, men inget av det jag skrivit har handlat om att jag tycker att abortmotståndare är dumma i huvudet eller att jag inte kan förstå deras utgångspunkt. Du läser mig inte alls särskilt snällt. Är du ny här?

      • Du skriver dig inte särskilt snällt 😀

        Du ger ju inte alls intryck av att förstå den andra sidan när du beskriver situationen som att det är enkom misär, katastrof och kvinnohat. Något som en substantiell del av kvinnorna i Kansas knappast håller med om.

        Angående representativ demokrati vs direktdemokrati så spelar det ingen roll vad du anser dig vara för, utan vad du faktiskt förespråkar. Förespråkar du grupprättigheter i representativ form så är du mot individuella rättigheter och direktdemokrati. Förespråkar du individuella rättigheter är du mot demokrati i största allmänhet, osv.

        Stämmer det inte överens om vad du i din självbild är för, så beror det bara på att du, precis som alla andra är inkonsistent.

        Nu gick du ju ut och sa att kvotering var inte bara bra, utan oerhört viktigt, så då får du också räkna med att få en skopa ovett för den sortens position.

        Det spelar ingen roll att du backar och säger att det inte behövs explicita regler för kvotering, utan att man istället ska “tänka på att det är viktigt”.

        Antingen förespråkar du ett verkningslöst påtryckningsmedel, i vilket fall du inte över huvud taget är för grupprepresentation eller så förespråkar du ett verkningsfullt medel och då är du för grupprepresentation snarare än individrepresentation.

        Från det lilla jag läst av dig verkar det snarast som du vill vara för allt som är bra och snällt. Problemet med det är att det inte går, eftersom en massa sådana grejer är ömsesidigt uteslutande. Man kan inte vara för demokrati utan att vara för att individer kränks, osv.

      • Förespråkar du grupprättigheter i representativ form så är du mot individuella rättigheter och direktdemokrati.

        Man kan ha ett system som både har inslag av direktdemokrati och representativ demokrati – vilket Schweiz är ett aldeles utmärkt exempel på.

        Och vad skulle skillnaden vara på grupprättigheter och individuella rättigheter?

    • Det är du som inte gillar demokrati. Inte för att du är emot direktdemokrati, utan för att du stigmatiserar oss som vill ha det. Vad vet du om folkvilja om du är emot direktdemokrati? Den dagen majoriteten är för direktdemokrati, då hoppas jag att du har lärt dig att visa lite mer respekt.

      • Ursäkta, jag upptäckte när jag läste ditt nästa svar att det inte var själva direktdemokratin du angrep. Tar tillbaka det jag skrev. Men ska det vara så förbannat svårt att inse vad Hannah överhuvudtaget tycker om “grupprättigheter i representativ form”?! Lugna för fan ner dig lite nu.

  4. Så sant, så sant!

    Detta är frågor som intresserar mig och som förhoppningsvis jag kan ta mig tid för. (För tillfället är jag engagerad i skogsfrågor och varför vissa tycker att ett kalhygge är okey. Möjlig genusaspekt på de?)
    Din poäng är uppenbar och frågan öppnades egentligen i ditt inlägg “Män som snackar om sex” för evigheter sedan.
    I fruktan att bara upprepa vad någon annan, tillika klok, person må ha yttrat: Är det så att män inte uttalar sig om sex, sexuella känslor eller praktisk sex överhuvudtaget därför att de vet att det alltid dyker upp någon (en kvinna) som vet bättre? Detta har ju inte med könsfördelningen i andra sammanhang att göra, egentligen, men är det kanske så att i alla sammanhang så är det alltid någon könsgrupp som “vet” bättre? I så fall är striden värd att ta och du pekar ut några områden värda en batalj, jag är säker det finns fler.

    Men kvotera?

    Förstår jag dig rätt, så håller jag med!

    /B

  5. “Det pratas en del just nu om att det är de traditionellt kvinnliga värdena som belönas i skolan. Är inte detta till dels en konsekvens av att vi har en övervikt av kvinnor engagerade i grundskolan?”

    Möjligt… Men lösningen är ju inte kvotering eller ens att anstränga sig för att hitta en man som ska kunna lösa det…. Lösningen handlar om att kunna ha debatt om skolans utformning vilket är möjligt både inom politiken, krönikor, insändare, facebook-“uppror” (eller va det kallas) och så vidare… Tycker att debatt och samtal används alldeles för lite med tanke på vilket fantastiskt starkt verktyg det faktiskt är!

  6. Jag tycker det är högst rimligt att vi uppmuntrar det underrepresenterade könet i en del sammanhang, av de anledningar du beskriver. Men jag är inte redo att gå så långt som att stöjda kvotering.

  7. Jag delar inte din åsikt då jag är emot kvotering i ur och skur. Kvinnor är generellt sett mer lämpade för omsorg då de helt enkelt har bättre meriter. Inom RFSU kanske det behövs män, men jag är definitivt emot att “jämna ut statistiken” inom skolan. Pojkar har visserligen svårare, men det beror ju inte på att de är diskriminerade, utan helt enkelt för att de är i större behov av anpassad pedagogik och därför drabbas hårdare av nedskärningarna. Kvinnliga lärare gör generellt sett ett mycket bra jobb, men utifrån sina förutsättningar, och det är där problemet ligger. Samma sak vad gäller sjuksköterskor: Kvinnor är ett strå vassare. Kvinnor är helt enkelt bättre på att sätta sig in i andras situationer. Kvinnodominerade yrken måste dock få en betydligt bättre lön.

    • Joakim:

      “Inom RFSU kanske det behövs män, men jag är definitivt emot att “jämna ut statistiken” inom skolan. Pojkar har visserligen svårare, men det beror ju inte på att de är diskriminerade, utan helt enkelt för att de är i större behov av anpassad pedagogik och därför drabbas hårdare av nedskärningarna.”

      Tror du på det där tramset själv? Flickor har redan anpassad pedagogik i dagens skola relativt killarna, vilket liksom bevisas av resultaten då alternativet är åsikten att flickor har mer talang än killar i allting! Och det är inte lärarens kön som avgör, det är lärarens metod. Vilket är anledningen man pratar om att skriva om högskoleprovet varje gång killarna skriver bättre på det än tjejerna.

      Arabyskolans killar presterade bättre än killarna. Skolan fick 80.000 kronor för att återställa ordningen.

      Om du vill förstå grunderna i detta så rekommenderas Leonard Sax böcker som introduktion. Han har skrivit en om könsfrågan i allmänhet, en om pojkar och en om flickor där han förklarar problematiken utförligt. Han refererar också experiment där forskare magntenröntgar barn från tidig ålder för att se könsskillnader i utveckling. Det experimentet är pågående och barnens hjärnor kommer att följas när de växer upp.

      • Till att börja med så utgår jag från att du menade att Arabyskolans killar presterade bättre än tjejerna, inte killarna. Rätta mig om jag har fel. Då var det sagt.

        Jag har inte sagt att flickor har mer talang än pojkar i allting, jag har bara sagt att pojkarna har svårare att koncentrera sig i skolan. Testosteronet ökar visserligen karriärslystnaden och tävlingsinstinkten, men östrogenet ökar koncentrationsförmågan. Det förklarar även varför flickor är lugnare och skötsammare i skolan, till skillnad från myten om att de som grupp fryses ut. Jag är allergisk mot alla slags konspirationsteorier om könsmaktsordningar, även då det gäller matriarkala ordningar. Jag är lika mycket antimaskulist som antifeminist. Visst motarbetas pojkar av samhället, men det är ingenting som kan ligga lärarna till last då även jämställda lärares pojkar verkar få lägre betyg när resurserna inte räcker till eller läraren inte är tillräckligt pedagogisk. Undantaget är högskolor och universitet, där kan det kanske råda en viss könsmaktsordning ibland. Dels pga genusvetenskapen och dels pga “genusanpassningar” av högskoleprov. Men jag syftar snarare på lärare i grundskolan och på gymnasiet, inte lektorer.

  8. Jag måste säga att lite toapapper om och så ner i papperskorgen är en ganska bra lösning när särskild behållare saknas.

    Men till saken. Tyvärr identifieras vi väldigt mycket med vårt kön i dagens samhälle och jag tror att om man kan visa på goda förebilder från båda könen inom olika områden så ökar det chansen att få en mer jämn fördelning inom de områdena. Det gäller givetvis även andra grupperingar – invandrare och infödda, t.ex, men eftersom jag hör till den privilegierade gruppen där är det inte något jag tänker på lika mycket.

    För att ta ett personligt exempel blir jag lite extra glad, kanske omotiverat, när det dyker upp en kvinnlig fysiker, vilket det gör mycket oftare nu när jag studerar modern fysik, eller om det åtminstone förklaras varför alla är män – kvinnor fick ingen chans till studier.

    • Så länge man förklarar på samma sätt i båda riktningar utan att anlägga en massa stereotypa värderingar så är det nog bra.

Svara