Der er så meget kvinder ikke forstår

Ja. Det är alltså Danska Oddsets marknadsföringsslogan. “Det är så mycket kvinnor inte förstår”.

Ni kan ju tänka er hur jag reagerade när jag flyttade till Danmark (första gången) för fem år sedan och såg en reklamaffisch föreställandes (om jag minns det hela korrekt, kan inte hitta den på nätet dessvärre) en grupp Tour de France-cyklister på en väg där någon hade skrivit texten “Skynda! Rea i Paris!”, och i förgrunden en kvinna med ett puckat ansiktsuttryck, en djup urringning och en målarpensel. Samt den där texten. “Det är så mycket kvinnor inte förstår”.

Den här kvinnan alltså. 

Jag reagerade väl ungefär med att vara upprörd en hel månad. Och eftersom jag var så upprörd tog jag upp detta med ungefär varenda dansk jag råkade snacka med, på diverse fester och sånt.

Döm om min svenska förvåning när alla bara “Nej vadå, det är ju humor, och liksom jag tillexempel som är man är ju inte intresserad av sport så jag identifierar mig ju med kvinnan, jag tycker det är genialisk reklam jag.”

(Läs gärna kommentarerna till detta foruminlägg om reklamerna ifråga, för att få lite härlig känsla för hur vissa sportkillar uppenbarligen resonerar när dessa reklamer blir ifrågasatta).

Och där stod jag och tänkte wtf? Om det inte ens handlar om att det generellt är kvinnor som inte är intresserade av sport, varför använder de sig ändå just av “kvinnor”? Och varför är alla så jävla förlåtande? 

Sedan insåg jag att det låg lite mer bakom. Exempelvis faktiskt genialt uppbyggda reklamfilmer som jag hade råkat missa på grund av att vi inte hade någon TV vid den här tidspunkten (av kreativa skäl). Och då plötsligt förstod jag vad alla var så himla begeistrade över. För det är faktiskt väldigt roligt. Se här exempelvis:

För er som tycker att det är svårt att förstå poängen exempelvis på grund av språket kan jag förklara plotten: reklamen (som är en i en serie av de samma) är uppbyggd så att det spelas upp en sportscen – så som den utifrån det tämligen specifika sportkommentatorsspråket kan komma att föreställas i huvudet på någon som inte har de samma sportreferenserna som de insatta har.

Det ÄR faktiskt roligt. Det är ett skitbra upplägg.

Det är bara så extremt dumt att de, av alla olika grupper de hade kunnat sätta som representanter för “de icke sportintresserade” (till exempel åh jag vet inte, de icke sportintresserade?), har valt att använda sig av gruppen “kvinnor”.

Ännu dummare blir det i kontexten av att det danska handbollslaget bestående av kvinnor är extremt uppskattat och mycket respekterat (om jag lyckats tolka samhällskänslan rätt) och dessutom alltid får högre placeringar är vad handbollslaget bestående av män får. Samt bla bla analys kring att exkluderande uttalanden om hälften av befolkningen eventuellt inte alls kommer främja sportutövandet hos den samma gruppen samt ett eller annat om att “kvinnor” representeras av en tjej med skitstora bröst och korkad min (se exempelvis tidigare rant om detta här). Men skit samma.

Iallafall verkar det som att denna reklamkampanj var så extremt lyckad att de nu helt enkelt låtit detta bli deras slogan, och nu tycker jag inte att det är roligt längre. Okey, det tyckte jag verkligen inte ens då heller. Deras slogan, alltså.

Men, eftersom jag faktiskt uppskattar humorn i reklamfilmerna, för vem uppskattar inte gott uppbyggd comedy liksom, tänker jag nu helt enkelt föreslå en del andra grupper som jag tycker att Oddset ska driva lite med i fortsättningen. Grupper som eventuellt innehåller människor som är intresserade av sport, men vafan, kan man generalisera sådär kring kvinnor kan man väl generalisera om andra grupper också.

Mina förslag:


Det är så mycket ingenjörer inte förstår. 

Det är så mycket de frikyrkeliga inte förstår.

Det är så mycket barn inte förstår. 

Det är så mycket textiltryckare inte förstår. 

Det är så mycket programmerare inte förstår. 

Det är så mycket rollspelsnördar inte förstår. 

Det är så mycket folk som bakar surdegsbröd inte förstår.

Det är så mycket modebloggare inte förstår.

Det är så mycket lattepappor inte förstår. 

Det är så mycket politiker inte förstår. 

Fast om man verkligen vill få fram sin jäkla poäng här kanske det bästa ändå är att skriva:

Det är så mycket de andra inte förstår. 

Så lyckas man både bygga upp en gemenskapskänsla hos de som faktiskt är intresserade av sport och som förstår vad som blir sagt på sportradion (enligt typiskt vi-och de-retorik), utan att någon annan grupp än de som faktiskt inte intresserar sig för dylika evenemang behöver stereotypiseras ytterligare trots faktiska belägg för att det i den samma gruppen verkligen ingår människor som går mycket upp i sport.

Bara ett förslag alltså. För att undvika fler “Höhö, kvinnor är såhär och män är såhär och det är så himla roligt HÖHÖHÖ”-skämt, för seriöst, det börjar kännas lite 90-tal nu med de här reproduktionerna av föreställningar om kön. Speciellt tycker jag att det är problematiskt utifrån det faktum att det krävs både en kännedom kring stereotyper samt en förförståelse av Oddset-kontexten för att man ska kunna läsa deras slogan som något annat än jäkligt nedvärderande mot kvinnor. De barn som är 9-10 år nu har inte sett alla de här reklamfilmerna. De ser bara orden, samt en storbystad blondin.

Vad lär de sig om könsidentitet då?

“Det är så mycket kvinnor inte förstår”. Jotack, helt säkert. Men inte fasiken ligger intresse för och vetskap om sport i kuken.

42 Responses to Der er så meget kvinder ikke forstår

  1. Det enda tråkiga med det här inlägget är att jag är tveksam till att särskilt många danskar kommer läsa det. Och det är ju danskar som kan ändra opinionen.

    • Jag har dragit mitt strå till stacken och anmält formuleringen till Forbruksombudsmannen eller något liknande som hade koll på detta. Danmark råkar ju faktiskt ha inskrivet i lagen att det är förbjudet med könsdiskriminerande reklam, så jag fattar inte hur det här kan fortsätta.

      …eller jo, det finns en brasklapp för att det är OK om det är “humor”. Såklart.

      • Såg under gymnasietiden en föreläsning med Mattias Gardell om muslimers syn på politik. Bra föreläsning, för övrigt, min syn på den islamska världen gjorde nästan en 180-sväng. Men en sak jag kom ihåg var att han refererade till humorförsvaret av den typen av humor som toadoppar logik: “Visst är det kul när jag doppar ditt huvud i toaletten? Fan, har du ingen humor eller?”

  2. Jag tror du missförstått det. Det handlar om den stiliserad dröm som en sportintresserad kille har att träffa en tjej som delar hans intresse. Det är klart att den drömmen projiceras på alla kvinnor (eller ja, bristen på dem). Det är ju den killen reklamfilmen driver med – den bystiga kvinnan är helt enkelt hans drömkvinna, vars påstådda dumhet för övrigt också är en kvinnlig nidbild, denna gång över kvinnor som är populära pga sitt utseende.

    • Jag tror inte att jag har missförstått något som helst. Jag resonerar kring valet att använda “kvinnor” som gruppen “de som inte fattar nåt om sport”, inget om vilkas rygghår som ska strykas i receptionen av meddelandet. Det hade blivit ett mycket mycket mer provocerande inlägg. Har inte tid med det. 😉

      Men: Nu har jag ju aldrig sagt att hon ÄR dum – bara att hon har ett korkat ansiktsuttryck. Och det har hon. Jag kan se skillnad på “snygg” och “medvetet puckat uttryck”, tro mig.

      Annars förstår jag inte ditt resonemang – hade det handlat om sportkillars dröm om att hitta en storbystad blondin som delar hans intresse, varför framställs inte kvinnan i fråga som att hon faktiskt förstår det? Om det är det som är drömmen?

      Och even so – det är Oddset, det är Danske Spil, det är landstäckande och reklamen riktas mot ev mycket specifik grupp människor men upplevs även av alla andra, icke-sportintresserade män, kvinnor, barn, sportintresserade kvinnor och barn samt alla andra kategorier du kan tänka dig) eftersom den är offentlig. Är det inte bara lite dumt att ha en reklam som enbart riktar sig till max hälften av marknaden genom att köna den på det viset? Rent marknadsföringsmässigt, alltså? Speciellt som det visat sig att det främst är kvinnor som spenderar hushållens pengar? Och är det inte lite respektlöst att göra en generalisering kring att kvinnor inte skulle fatta något om sport på det viset?

      • Jag tror inte att jag har missförstått något som helst. Jag resonerar kring valet att använda “kvinnor” som gruppen “de som inte fattar nåt om sport”, inget om vilkas rygghår som ska strykas i receptionen av meddelandet.

        Jag pratar inte om stryka medhårs. Jag pratar om förmågan att sätta sig in i kundens (som säkert till minst 80% är man) bild av hur det är att spela på oddset. Jag pratar om att det finns 100.000-tals danskar som helt och hållet känner igen sig i situationen av att inte bli förstådd, av sin respektive, precis som gäller för svenska förhållanden.

        Annars förstår jag inte ditt resonemang – hade det handlat om sportkillars dröm om att hitta en storbystad blondin som delar hans intresse, varför framställs inte kvinnan i fråga som att hon faktiskt förstår det? Om det är det som är drömmen?

        Det är faktiskt irrelevant. Det finns massor av sätt man “skulle kunna” göra reklamen, men man har valt att göra den så här. Man hade kunnat göra en informationsfilm om hur odds-processen fungerar, lite grann som man gör i Sverige.

        Nu har jag ju aldrig sagt att hon ÄR dum – bara att hon har ett korkat ansiktsuttryck. Och det har hon. Jag kan se skillnad på “snygg” och “medvetet puckat uttryck”, tro mig.

        Jag håller inte alls med. Jag förstår inte hur du kan tolka in så mycket i hennes skådespel. Det jag ser är ett drömmande uttryck där hon målar bilden av vad det skulle kunna vara som sportkommentatorn beskriver. Och hon ler för att hon vet att det är en fantasifull bild, och inte sanningen. Personligen tycker jag inte att det ÄR puckat heller. Reklamen påstår att det beror på att hon inte vet vad sport-uttrycket betyder – av ointresse – eftersom hon har avskärmat sig från de övriga.

        Jag får en känsla av att du vill att reklamen ska påstå att kvinnor är korkade. Fast om du med korkade kvinnor menar storbystade blondiner, är du säker på att det inte är dina fördomar om storbystade blondiner som du släpper fram?

        Personligen tror jag reaktionen beror på att bara män och manlighet framställs som antingen korkade eller mesiga, men kvinnor beskrivs som bejakande initiativrika och starka. Telia-reklamen är inte det bästa exemplet. Ta ICA-reklamen med Roger, Paul och Stig, Homer Simpson, Peter Griffin, männen i 2½ män (egentligen vilken sit-com som helst, sedan Cosby. När nu kvinnor i ETT sammanhang beskrivs som obildade så blir reaktion explosiv. Kvinnor får inte ens köra bil dåligt innan reklaminslag fälls.

      • “Jag håller inte alls med. Jag förstår inte hur du kan tolka in så mycket i hennes skådespel. Det jag ser är ett drömmande uttryck där hon målar bilden av vad det skulle kunna vara som sportkommentatorn beskriver. Och hon ler för att hon vet att det är en fantasifull bild, och inte sanningen. Personligen tycker jag inte att det ÄR puckat heller. Reklamen påstår att det beror på att hon inte vet vad sport-uttrycket betyder – av ointresse – eftersom hon har avskärmat sig från de övriga.”

        Hinner inte svara mer än det här, men jag har aldrig hävdat att kvinnan i reklamfilmen har ett puckat uttryck. Jag talar om de bilder som fortfarande används som reklam för Oddset. Ska försöka ta en bild av dem så fort jag ser en, de finns inte online tydligen.

        Filmerna har jag som sagt ingenting emot förutom själva sloganen: det är så mycket kvinnor inte förstår.

      • Så, mer tid nu:

        “Jag pratar inte om stryka medhårs. Jag pratar om förmågan att sätta sig in i kundens (som säkert till minst 80% är man) bild av hur det är att spela på oddset. Jag pratar om att det finns 100.000-tals danskar som helt och hållet känner igen sig i situationen av att inte bli förstådd, av sin respektive, precis som gäller för svenska förhållanden.”

        Och de sista 20%? Samt alla andra kvinnor som är intresserade av sport? Jag bryr mig väl inte om anledningen till att de valt att göra såhär, och igen, jag tycker att reklamfilmerna är roliga, det är liksom det hela mitt inlägg gick ut på. Jag förstår bara inte varför de absolut ska förstärka bilden av att kvinnor inte fattar nåt av sport.

        “Jag får en känsla av att du vill att reklamen ska påstå att kvinnor är korkade. Fast om du med korkade kvinnor menar storbystade blondiner, är du säker på att det inte är dina fördomar om storbystade blondiner som du släpper fram?”

        Nej. Det finns också pratbubblor på bilderna. Jag ska nog rota fram en till dig så kan du själv bedöma om du tycker att hon framställs som intelligent.

        “Personligen tror jag reaktionen beror på att bara män och manlighet framställs som antingen korkade eller mesiga, men kvinnor beskrivs som bejakande initiativrika och starka. Telia-reklamen är inte det bästa exemplet. Ta ICA-reklamen med Roger, Paul och Stig, Homer Simpson, Peter Griffin, männen i 2½ män (egentligen vilken sit-com som helst, sedan Cosby. När nu kvinnor i ETT sammanhang beskrivs som obildade så blir reaktion explosiv. Kvinnor får inte ens köra bil dåligt innan reklaminslag fälls.”

        Det enda du tog upp nu som skapas i en nordisk kontext är Ica-reklamen, som jag måste erkänna att jag inte är något fan av på det viset. Alla de sitcoms du tar upp kritiseras starkt från alla möjliga feministiska och kvinnliga håll – SPECIELLT 2½ men, detta fruktansvärda stycke “underhållning”. Dock att dessa framställningar alltid måste ses i förhållande till vilka stereotyper som existerar kring män och kvinnor (och alla andra grupperingar också för den delen) innan vi kan säga något om ifall det är nedvärderande eller inte, samt vem det riktar sig till på bekostnad av vem.

      • “Dock att dessa framställningar alltid måste ses i förhållande till vilka stereotyper som existerar kring män och kvinnor (och alla andra grupperingar också för den delen) innan vi kan säga något om ifall det är nedvärderande eller inte, samt vem det riktar sig till på bekostnad av vem”.

        Bekostnad av vem? Vem ska bedöma det?

        Jag tror majoriteten av de 20% som är kvinnor (högt skattad) inte har något emot framställningen. Tvärtom verkar dessa kvinnor älska att chocka och överraska om sin kunnighet, så jag är tveksam till att de tagit illa upp. Återstår alltså alla de kvinnor som inte spelar och som talar i förminskande ord om killars sportintresse. Som stereotyp betraktad oerhört vanlig (och inte alls ovanlig i verkligheten heller). Varför är det en accepterad åsikt?

        Jag tycker inte det finns några självklara moraliska ställningstaganden. Köns-stereotyper är så självklara att vi inte klarar oss utan dem – oavsett om det är lattepappor eller bystiga blondiner. Varför får vi skratta åt det ena men inte åt det andra?

        Jag kan ta upp fler i nordisk kontext. Kontoret, Solsidan, Äkta människor och Millenium-trilogin bara kryllar av dessa manliga skrattretande stereotyper – var finns kvinnorna man skrattar åt där? Kickan?

      • “Bekostnad av vem? Vem ska bedöma det?”

        Jag tror minsann att det var Freud som sa att “ett snuskigt skämt är bara roligt på en frånvarande kvinnas bekostnad”. Nu är jag inte så mycket för Freud överlag, men det ligger något i det, även om man förstås kan öppna upp för lite mindre traditionella tolkningar av vad ett snuskigt skämt är.

        “Återstår alltså alla de kvinnor som inte spelar och som talar i förminskande ord om killars sportintresse.”

        Det här var väl en märklig generalisering. Menar du att alla kvinnor som inte är intresserade av sport talar förminskande om sportkillar? På riktigt?

        Sen har vi den här lilla saken också: Jag kan inte ta upp varenda aspekt av precis allting. Jag tycker inte att det är en accepterad åsikt att nedvärdera sportkillar. Men inser du hur extremt långa inlägg jag skulle behöva skriva om jag måste behandla precis varenda gnutta reflexivitet och problematisera alla andra variabler i varenda inlägg? Låt mig säga att ingen pallar en blogg som är en avhandling. Allra minst jag.

        Jag tycker att det är tämligen självklart att det inte borde vara accepterat med en flera år lång använding av en slogan för Danske Spils Oddset som går ut på att “det är så mycket kvinnor inte förstår”. Placera den på en marknadsföring om Viagra eller prostatacancer så är jag med. Men sport? Och om vi även ponerar att män som gillar sport gärna vill att kvinnor ska kunna dela deras intresse – borde inte dessa killar också reagera mot denna framställning? Tror någon att det UPPMUNTRAR kvinnor till att ta del av denna uppenbarligen helmanliga sfär när den framställs på det viset?

        Jag vet att jag inte blir det minsta sugen. Tack och lov går det en jävligt bra reklam för UEFA på TV just nu där någon verkar ha fattat, för texten lyder “vi bryr oss inte om vem du är, bara du är med”.

        Vad gäller kvinnor som man skrattar åt så har det alltid varit jävligt ont om dem. Helt enkelt för att kvinnor och män inte ses på på samma sätt. Nakna män – roliga. Nakna kvinnor – sexiga. Exempelvis. Visa mig en kvinnlig comic relief anyday och jag blir skitglad. Den enda jag kan komma i tanke om är hon apkompisen till Tarzan i Disneyversionen.

      • Har jag sagt om att ALLA kvinnor talar nedsättande om killar och sport? Vad jag sa var att det var en oerhört vanlig stereotyp, och inte alls ovanligt i verkligheten heller.

        Det hela blir tydligt – skratta åt kvinnor är något som uppenbart är tabu och driva med män legio. Istället för att moralisera över hur man driver med män tror jag att världen skulle bli bra mycket mer jämställd om man kunde tillåta sig skratta åt kvinnor. Också.

      • Du skrev “Återstår alltså alla de kvinnor som inte spelar och som talar i förminskande ord om killars sportintresse.” Jag antar att det var orden “Återstår alltså” som gjorde det svårt för mig att se vad du menade.

        Jag vetefan varför jag läser dig så aggressivt. Ett ögonblick så ska jag hämta andan.

        Jag håller med. Det vore mycket trevligt om vi kunde skratta åt kvinnor också. Det har också hänt en hel del på den fronten de senare åren, med kvinnliga komiker osv osv. Problemet som jag ser det, eller snarare det jag ser som problematiskt, är när män eller kvinnor gör sig lustiga på det andra könets bekostnad. Om vi kollar alla TV-serier du radade upp – är det män eller kvinnor som skrivit manus?

        Och fortfarande: jag tycker det är ofantligt tråkigt att ett så stort företag som danske Spil fortsätter år efter år med en slogan som går ut på att det är så mycket kvinnor inte förstår.
        Kan du tänka dig en motsvarande kampanj för något som män sysslar med? Kan du tänka dig en “Det är så mycket män inte förstår” angående omhändertagande om barn exempelvis? Hade det varit roligt?

      • Jag var lite för aggressivt, för det är inte riktigt min mening. Ber om ursäkt för det. Men jag vet inte alltid exakt varför jag tycker det du skriver är fel, och nu fick jag hjälp att reda ut det, och det tackar jag för: Jag tror man måste vara mycket försiktig med att hålla med uttalanden om att man inte kan skoja om vissa saker.

        “Kan du tänka dig en “Det är så mycket män inte förstår” angående omhändertagande om barn exempelvis? Hade det varit roligt?”

        Faktiskt – jag kan tänka mig att det kan göras roligt. Som pappa vet jag att jag har förmågan – tillsammans med många av mina bröder, och kan le åt reklamfilmens budskap – det gäller inte mig. Dessutom i reklamfilmen ovan – har du funderat på hur männen framställs? Inte heller de verkar vara de skarpaste knivarna i lådan.

      • Att utröna om något är ett problem genom att enbart kolla på om man själv klarar av det är å andra sidan inte den bästa av idéer. För visst, du som är pappa och som redan är tryggt förvissad om att du klarar av det kanske inte skulle påverkas negativt av en sådan film, men en 13-årig pojke som en dag kanske vill ha familj men som aldrig fått någon uppmuntran på föräldrarplanet? Eller varför inte en 7-årig pojke? I den åldern är man ju bara ännu känsligare för sån information.

      • Übereil

        Att skämta är en allvarlig sak. Någonting är ordentligt fel om man inte kan skämta om det. Var är din omsorg för 7-åringen eller 13-åringen, om han inte får skratta åt eller bli arg på köns-stereotyperna, men t.ex. får skratta åt Kungen, Björn Söder, feta amerikaner eller arroganta fransmän? Visar inte denna diskussion att humor är ett sätt att öppna upp för att diskutera frågor som t.ex. tjejers brist å intresse för sport och odds?

        Jag är helt öppen att diskutera om saker och ting är roligt eller inte, men jag blir bekymrad om det är grundat på moralisk omsorg för tredje part och jag blir indignerad när vi närmar oss förbud (som i fallet med ICA-reklamen om truckföraren).

      • Var är din omsorg för 7-åringen eller 13-åringen, om han inte får skratta åt eller bli arg på köns-stereotyperna, men t.ex. får skratta åt Kungen, Björn Söder, feta amerikaner eller arroganta fransmän?

        Tanken kanske är den att man ska skratta åt idén att män är dåliga föräldrar – men är det verkligen så det uppfattas? Fattar 7-åringen verkligen att poängen är att det är tossigt att påstå att män är dåliga föräldrar snarare än mäns brist på föräldrarförmåga?

        Visar inte denna diskussion att humor är ett sätt att öppna upp för att diskutera frågor som t.ex. tjejers brist å intresse för sport och odds?

        Det är möjligt – men reklam är fel kontext för den typen av provokation. Reklam går ut på att sälja, och säljer gör man genom att få folk som identiferar sig med en stereotyp att känna att produkten är något som deras stereotyp gillar. Tanken med den här typen av reklam är att göra det genom att måla upp hur en grupp är lite bättre än en annan grupp för den gruppen förstår fenomenet som försöker säljas. Det är liksom tanken bakom reklamen. Och ifrågasättande av stereotyperna ifråga skulle förstöra reklamen.

        Men visst, vill man driva med idén att kvinnor inte fattar sport så är det väl inget fel med det. Man får vara försiktig så man inte av misstag förstärker snarare än underminerar stereotypen, bara.

        jag blir indignerad när vi närmar oss förbud

        Oroa dig inte – jag vill inte stoppa “skadlig humor” med förbud. Jag tror nämligen starkt på den fria marknaden för idéer – och det är genom den jag försöker stoppa “skadlig humor” istället. Vill man få folk att sluta uttrycka vissa saker så får man se till att övertyga dem om att de inte bör uttrycka de sakerna.

      • Jag tror inte på stereotyper, så som de är definierade i det här sammanhanget och jag tror inte på normer. I den mån de finns går de inte att förhindra utan bara att ersättas med starkare stereotyper och enfaldigare “normer”.

        Jag tror dessutom (med viss historisk rätt på min sida) att lyckas man “förbjuda” viss humor så beror det snarare på makthavare som tar illa upp, än att någon “utsatt” får upprättelse. Humor – som denna reklamfilm – fyller sitt syfte att vara ett av de viktigaste medlen för att stöta och blöta våra uppfattningar. Utan den blir vi förslappade.

        Förstår en 7-åring? Nä, kanske inte. Men är det ett skäl att inte skämta? H*n matas med mycket fördomar – varsågod att välj. De man skämtar om är guldkornen som vi faktiskt kan göra något åt. Jag tror han värderar det mer när han blir vuxen.

      • Mars;

        “Jag tror inte på stereotyper, så som de är definierade i det här sammanhanget och jag tror inte på normer.”

        Är inte det här ett av de sämsta argumenten någonsin? Jag tror inte att bord och storal existerar men jag skulle aldrig hävda som argument mot de som tror på det att de har fel för att jag inte tror på det… jag skulle kunna visa på att deras trosuppfatning får “konstiga/dåliga” konsekvenser men det är alltid upp till den som försvarar idén att förklara varför den är “den bättre” – givet att någon kan ge någon vetig kritik så klart (ofta får man höra “det är upp till den som tror på det att bevisa det” men det ser jag som almänt Bshit – eller så kan ju folk börja bevisa att stolar och bord existerar med bättre argument än “I say so” eller “det verkar rimligt prima facie”

      • Edit; dessutom om du nu inte trot på normereller stereotyper – hur förklarar du det beteende som de termerna förklarar?

      • Det är inget argument. Det är en utgångspunkt. Normer och stereotyper är metafysiska utgångspunkter, av samma dignitet som Gud är det. Att säga att man inte tror på Gud brukar vara en acceptabel utgångspunkt i vår sekulariserade värld.

        På samma sätt som många människor använder Gud för att förklara sådant de inte förstår, används normer och stereotyper (och strukturer, men de har inte diskuterats här). De ges samma dignitet som Gud ges men de tillför ingen förståelse, utan enbart fullbordar resonemang i cirklar. Precis som Gud.

        Det innebär inte att jag inte kan diskutera begreppen (precis som ateister inte har några större problem att diskutera konceptet Gud), men jag försöker undvika att göra en poäng med dem, eftersom jag anser dem vara nonsens. Du frågar hur jag förklarar beteendet. Jag anser inte att de förklarar något beteende.

        Vad gäller stereotyper lägger var och en in sin egen värdering av deras innebörd, ner till graden av språkets abstraktions-nivå. Var och en av oss har vår egna bilder av vad vi menar, men de skiljer sig enormt mellan människor, och dessutom förändras de för samma person över tiden.

  3. “Det är så mycket barn inte förstår. ” Skulle vara roligare iaf när det gäller reklamfilmen, detta eftersom de flesta ju kan relatera till hur det är att vara barn och missförstå saker som vuxna säger och ta saker bokstavligt.

  4. “Men inte fasiken ligger intresse för och vetskap om sport i kuken.”

    Jo, för fickpingis stämmer det 🙂

  5. Hannah!

    Kanske bidrar det till din reaktion att du kommer från Sverige och att det här nästan alltid är män som avbildats som korkade och töntiga i reklamen. Som töntiga Telia-pappan. Det är inte speciellt vanligt att kvinnor avbildas på samma sätt här.

    • Medborgare X!
      Funderade på detta.. Telia pappan är ju rolig, gullig, charmig. En känner sympati för honom för hans ibland elaka ungar. Tror inte det skulle setts som roligt om det vart en mamma, mera “aa typiskt mammor” medan pappor ses som kompetenta och starka, därav blir det “tvärtom” och på så sätt roligt?
      Bara min första tanke. Hur tänker du?

      • Jag kan väl säga att jag inte kände mig så sympatiskt inställd till pappan, kanske snarare barnen ibland då 🙂

        Och det är väl inte bara där. ICA reklamen är väl ett annat exempel.

        Men jag hade kunnat köpa om det var riktat åt olika håll. Jag kommer till exempel aldrig glömma reklamen på sportkillen som förvirrat plockar upp en dildo ur fruns väska och frågar varför hon har en stafettpinne.

        Det finns även reklam nuförtiden i Sverige när det handlar om någon bank där folk inte kan någonting och poängen är “vi kan bara pengar”. Där tycker jag man har lyckats rätt bra med denna typ av humor.

        Men skillnaden mellan svenska reklamer där (vissa) män framstår som töntar och idioter och den beskrivning som Hannah ger av denna reklamkampanj är att det byggs ändå upp en känsla för männen i många fall. Medan det är olika kvinnor – och troligen är det bara byststorleken som förenar dem.

  6. Reklamen funkar för mig med igenkännelsehumor (klippet inte bilden).
    Den beskriver ganska bra hur mycket jag förstår sport och hur jag upplever en hel del jargongen.
    Det är så mycket Purre inte förstår.

  7. Fick se den 2 ggr för att fatta! Men den va ju hur kul som helst! Tror faktiskt att detta baserar sig på de erfarenheter många har av att försöka förklara för en oinsatt (oftast tjej) om vad som händer/ hur reglerna fungerar och de svarar med en “derp” fråga eller ett “derp” ansiktsuttryck ^^

    • Hur många har liksom inte otaliga gånger försökt förklara för sin mamma hur “offside” i fotboll fungerar :p

      (Fast det kanske bara är jag ^^)

  8. Krysters Kartel har gjort ett par sketcher som heter “Der er så meget mænd misforstår”. Typ som den här: http://www.youtube.com/watch?v=aJCl4gftSls
    De som jag hittade är å andra sidan mycket fokuserade på att mannen får sexuella bilder i huvudet av att lyssna på diverse tv-program (“höhö, män tänker på sex hela tiden”) medan så inte är fallet med Oddset-pigen.

    Annars har ju Oddset-pigen gjort en inofficiell VM-låt. I videon prövar hon bland annat på att dribbla boll i högklackat… Ojojoj, “vad roligt höhö”. Kanske inte kvinnor fattar att en ska spela med fotbollsskor på?

    Jag gillar inte heller deras slogan (eller VM-låten, verkligen enformig.)

  9. Som (antifeministisk) jämställdhetsliberal har du min fulla förståelse. Jag som har valt att fokusera på misandri (för att jag upplever det vara mer accepterat) måste vara konsekvent när jag läser sånt här. Det är bra att du upplyser om det, för det fanns verkligen ingen poäng med det här.

  10. Åh jag har haft nästan exakt samma diskussion med danskar, fast det handlade om en annan reklam (en där kvinnor inte framställdes som korkade våp men som dekorativa sexobjekt utan någon rimlig koppling till själva produkten). De begrep inte alls varför jag var så arg. Diskussionen slutade med att vi insåg att vi egentligen hade ganska lika inställning eftersom ingen av oss anser att kvinnor ska ses som objekt vars främsta uppgift är att vara snygga och sexiga. Men jag var arg för att jag tror att många faktiskt HAR en taskig kvinnosyn och att sådan reklam kan hjälpa till att sprida den synen och medverka till att den ses som rumsren, medan de menade på att ingen tycker ju så egentligen, alla fattar att det bara är ett skämt.

  11. Åh, så sant och bra! Jämför med den där vidriga om att man nu kunde hyra tv-spel, där alla gamers var snubbar och alla som de lurade (genom att nu hyra spel istället för att köpa) var tjejer. Man jade kunnat göra det rätt skoj genom att slänga in samma scenario med en tjej som spelare, en mamma som spelare (och barnen får ingen mat, mamma spelar!), en fotbollstränare …. men man var bara för lat för att göra en kul idé icke-sexistisk. Jag blir så jävla trött.

  12. Mars (det tog slut – och det börjar bli svårt att hänga med i alla “stopposter”);

    ”Det är inget argument. Det är en utgångspunkt.”

    Så du kände bara för att hävda en slumpvis vald utgångspunkt utan att det hade med något att göra?

    Ungefär som om jag skulle säga; DA: ”oftast antar jag nog att jorden är uppskattningsvis rund.”

    … med skillnad så klart att DA inte är totalt slumpvis utan ett exempel på att ”det är inte ett argument det är en utgångspunkt” leder till frågan vad är då relevansen med uttalandet – medan i ditt fall ” Jag tror inte på stereotyper, så som de är definierade i det här sammanhanget och jag tror inte på normer.” inte verkar vara relevant alls… eller? Vad var relevansen med uttalandet (det var vad jag menade med min lite plumpa ” Är inte det här ett av de sämsta argumenten någonsin”).

    ”Att säga att man inte tror på Gud brukar vara en acceptabel utgångspunkt i vår sekulariserade värld.”

    Ja, jag är inte emot att du inte tror på stereotyper eller normer jag förstod bara inte relevansen av att du inte tror på det… på samma sätt som någon sa ”jag tror inte på gud” när man diskuterade teodicéproblemet.

    ”På samma sätt som många människor använder Gud för att förklara sådant de inte förstår, används normer och stereotyper (och strukturer, men de har inte diskuterats här). De ges samma dignitet som Gud ges men de tillför ingen förståelse, utan enbart fullbordar resonemang i cirklar. Precis som Gud.”

    Fast här verkar du ju vilja anta det du vill bevisa och det är ju vad jag är kritisk emot – du tycks argumentera ”jag tror inte på normer/stereotyper/strukturer/gud – alltså har normer/stereotyper/strukturer/gud inget förklaringsvärde – alltså är jag rättfärdigad i att inte tro på normer/stereotyper/strukturer/gud och kan använda det för att visa på att de som tror på normer/stereotyper/strukturer/gud har fel/inte förstår”

    …är inte det en cirkel?

    Och om det inte är hur du resonerar när du på Übereils resonemang svarar ”jag tror inte på normer/stereotyper” vad är det då du menar?

    ”Det innebär inte att jag inte kan diskutera begreppen (precis som ateister inte har några större problem att diskutera konceptet Gud), men jag försöker undvika att göra en poäng med dem, eftersom jag anser dem vara nonsens.”

    Nej men kanske ska göra skillnad på en ateist som sakligt diskuterar t ex teodicéproblemet – dvs. utgår ifrån teistens trosuppfattning för att visa på att den leder till problem och ateisten som säger ”jag tror inte på gud” som svar på varför de kristna har fel trosuppfattning.

    Du får gärna förtydliga det där med ”men jag försöker undvika att göra en poäng med dem” för det fröstår jag inte riktigt vad du menar med…

    ”Du frågar hur jag förklarar beteendet. Jag anser inte att de förklarar något beteende.”

    Jo det vet jag men säg till exempel att om du tittar på ett millitärt förband så kommer alla gå i uniform (i alla fall när de inte är lediga) eller att det är lärare och inte elever som står och pratar längst fram i klassrummet (generellt) osv… det finns massor med ”generella mönster” som jag antar de flesta människor tror existerar och ett begrepp som ’social norm’ är tänkt att fånga den typen av beteende (sedan finns olika definitioner som ger olika bra resultat så klart) men om du nu säger att det inte existerar normer så måste du svara på frågan hur kommer det sig att dessa ”generella mönster” verkar existera?

    ”Vad gäller stereotyper lägger var och en in sin egen värdering av deras innebörd, ner till graden av språkets abstraktions-nivå.”

    Så du tror stereotyper existerar? Jo du skriver det explicit ser jag – du tror inte på hur de är definierade i det här sammanhanget – vad är det för definition (hittar inget explicit hos Übereil men jag skummade bara) – vad är det du invänder emot?

    • Jag ska försöka bemöta dig på ett hyggligt sätt utan att driva med dig. Men det är svårt. Du verkar inte ha en aning om vad du pratar om.

      Så du tror stereotyper existerar?

      Begreppet stereotyper existerar, vars grundläggande betydelse är generaliserade eller allmänna fördomar (om grupper av personer). Det jag ifrågasätter är att fördomar kan vara generaliserade eller allmänna – eftersom det är ytterst ovanligt att man menar samma sak när man refererar till stereotyper.

      Så du kände bara för att hävda en slumpvis vald utgångspunkt utan att det hade med något att göra?

      Hannah har skrivit ett helt inlägg om stereotypen “dum blondin”. Innan du börjar avfärda saker som slumpmässigt, kanske det är en fördel att läsa inlägget innan – så förstår du sammanhanget. Eventuellt.

      Sedan gjorde jag misstaget att en person som kallar sig för Deus skulle ha lättare att förstå teologiska analogier. Uppenbarligen inte så. Teodicé-problemet är inte det stora problemet med Gud, även om det är någorlunda bra illustration av en typ av cirkelresonemang – tautologin.

      Jo det vet jag men säg till exempel att om du tittar på ett millitärt förband så kommer alla gå i uniform (i alla fall när de inte är lediga) eller att det är lärare och inte elever som står och pratar längst fram i klassrummet (generellt) osv… det finns massor med ”generella mönster” som jag antar de flesta människor tror existerar och ett begrepp som ’social norm’ är tänkt att fånga den typen av beteende (sedan finns olika definitioner som ger olika bra resultat så klart) men om du nu säger att det inte existerar normer så måste du svara på frågan hur kommer det sig att dessa ”generella mönster” verkar existera?

      Väldigt fint av dig att ge en massa exempel – tråkigt att inget av de exempel du ger är stereotyper Däremot är de bra exempel på cirkelresonemang (av typen plattetyder) – vilket ju var precis det jag kallade dem. Och plattetyder saknar förklaringsvärde.

      Det är förstås till fördel om du försöker förstå vad cirkelresonemang är och vad stereotyp betyder.

      • “Begreppet stereotyper existerar, vars grundläggande betydelse är generaliserade eller allmänna fördomar (om grupper av personer). Det jag ifrågasätter är att fördomar kan vara generaliserade eller allmänna – eftersom det är ytterst ovanligt att man menar samma sak när man refererar till stereotyper.”

        Tack för förtydligandet… låt oss skippa frågan om begrepp existerar (även om den är spänande) och gå in på betydelse så skulle jag säga att (social*) Steroetyp = df generaliserade eller allmänna fördomar (om grupper av personer) är en lite underlig definition ja…

        För det första så vill ju de som forskar i området göra skillnad på fördommar och stereotyper (på så sätt att en fördom är ett uttryck för vissa steoreotyper) så det är inte gängse att använda “fördom” som definiens.

        För det andra så verkar du inte ifrågasätta om stereotyper kan vara genrella (eller) – T ex P1: “Alla kvinnor vill stå vid spisen” – är inte det en generaliserad stereotyp (och möjligen en fördom)? Tror du inte att det finns de som tror att P1 är sant? Det gör jag, jag har stöt på dem som hävdar (i alla fall något liknande**)… och även om två personer kan mena “olika saker” med P1 så blir väll P1 inte mindre generell för det, eller?

        För det tredje så tror jag “allmänt” är ett vagt begrepp och således missvisande – bättre definition (om man ska se till stereotyp teorier tenderar att vara “populärt” eller dyligt. Dvs. man säger inte att “alla har exakt samma bild” utan att det finns någon slags “model” för “den typiska X” som flera personer håller med om (även om detaljerna skiljer sig). Jag tror ochså att det är rimligt att anta att mer “allomfattande stereotyper” som “modern, manen, kvinnan” osv har fler egenskaper som de felsta skulle gå med på än mer “obskyra stereotyper” t ex, Den mereologiske nihilisten, dialetheisten osv… men det utesluter inte att de som känner till vad någon som tror på mereologisk nihilism eller dialetheism inte har en uppfattning om dem som man ochså (till viss del) delar med andra…

        Så, om definitionen är den du säger – ja då är den konstig men jag tror inte de flesta skulle gå med på den definitionen heller (i alla fall inte efter lite reflektion).

        * Begreppet kan ju användas lite olika beroende på kontext.
        ** Om du inte tror det så kan du säkert komma på något exempel själv där någon enskild person har ett “oföränderligt intryck” (stereotyp) som denne generaliserar över en stor kategori av saker si still med P1.

        “Hannah har skrivit ett helt inlägg om stereotypen “dum blondin”. Innan du börjar avfärda saker som slumpmässigt, kanske det är en fördel att läsa inlägget innan – så förstår du sammanhanget. Eventuellt.

        Sedan gjorde jag misstaget att en person som kallar sig för Deus skulle ha lättare att förstå teologiska analogier. Uppenbarligen inte så. Teodicé-problemet är inte det stora problemet med Gud, även om det är någorlunda bra illustration av en typ av cirkelresonemang – tautologin.”

        Du förstod uppenbarligen inte vad jag menade så låt mig försöka med ett annat exempel;

        Smith; Jag tror att x (normer, gud, whatever) existerar – detta implicerar ditten och datten.

        Jones; Jag tror inte att x existerar.

        Om Jones bara konstaterar ett antagande han gör så följer det (trivialt) att han inte tror på Smiths slutsats eftersom han tror att en av premisserna är falsk. Dessutom så kan vi konstatera att om Jones argumenterar emot Smith (och inte vara fick för sig att ge uttryck för ett totalt orelevant antagande) använder sig av en argumentations stopare – dvs hans uttalande omöjliggör fortsat diskussion och gör varken Smith, Jones eller någon annan klokare. Dvs; om vi tolkar Jones som att bara hävda ett antagande så tillför det inget till debatten… och om det är vad du gjorde så ja… ursäka uttrycket då kan man lika gära vara tyst… MEN… Jones kanske försökte argumentera (inte bara uttrycka ett antagande) – ja i så fall så saknas relevansen han borde ha sagt;

        Jones; Jag tror inte att x existerar men jadajada(där jadajada är en förklaring av relevansen av hans icketroende för Smiths argument – mer än att Smiths argument är trivialt falskt).

        “Väldigt fint av dig att ge en massa exempel – tråkigt att inget av de exempel du ger är stereotyper Däremot är de bra exempel på cirkelresonemang (av typen plattetyder) – vilket ju var precis det jag kallade dem. Och plattetyder saknar förklaringsvärde.

        Det är förstås till fördel om du försöker förstå vad cirkelresonemang är och vad stereotyp betyder. “

        Väldigt fint av dig att inte läsa vad jag skriver – jag talade om sociala normer inte om sociala stereotyper. Dessutom så länkar du till en wiki artikel om stereotyper inom literaturvetenskap inte en om stereotyper inom psykologi eller samhällsvetenskap som hade varit mer användbart i en diskussion om sociala stereotyper (vilket detta inte är då det handlade om sociala normer).

      • Jag har förklarat ganska utförligt vad jag menar med att jag inte tror på stereotyper, nämligen att de saknar förklaringsvärde (likt de flesta postmodernistiska begrepp). Hittills har du inte presenterat något som motsäger det, utan ägnar inlägg på inlägg att fabricera halmgubbar om vad du tycker att jag påstår. Det står dig förstås fritt att göra det.

      • Jag har inte sagt något om vad jag tycker du säger om stereotyper (mer än i trivial bemärkelse, jag har citerat det du skriver). Du sa att det betydde en sak – jag höll med om att givet den tolkningen så verkar det orimlig att tro på stereotyper men (komenterade jag); de flesta köper nog inte din definition utan menar något annat med begreppet. Att påstå att deras sysnätt är fel för att din definition leder till något orimligt blir då konstigt – deras svar skulle då vara, men vi definerar inte ens begreppet som du gör, det du invänder emot är något annat (och saknar således relevans för debatten – eller i alla fall i någon djupare bemärkelse än att säga, vi är överens att en viss definition av begreppet stereotyper är dålig). Men, om du inte är intreserad av att veta vad folk kan tänkas mena med stereotyp utan tror att de har fel och tror på flum (för att du ifrågasätter något annat än vad de faktiskt tror på) så är det upp till dig.

Svara