Mer granskning av Pärs källor: nr. 17.

För nytillkomna läsare kan jag upplysa om att jag har ett långkörarprojekt som går ut på att granska alla källorna i Pär Ströms bok “Sex feministiska myter”. Boken verkar visserligen fallit lite i glömska hos de flesta (att föredra förstås) men jag ser ändå referenser till den i diverse genusdebatter och trovärdigheten hos källorna går tydligen inte att rucka i en diskussion om de samma om man inte kan presentera kritik mot alla 112 källor samtidigt. Vilket alltså är poängen här.

För mer info om syftet, hur man går till väga för att deltaga samt alla referenser och länkar till de samma hittar ni här.

Inledningsvis kan jag upplysa om att jag upptäckt en liten lustig detalj angående källorna, förutom det faktum att det inte alls är 112 källor utan 112 referenser till 99 källor. Jag har också noterat att Pär använder sig av Annica Dahlströms bok Könet sitter i hjärnan i sin löpande text (s. 10-12), men att han faktiskt missat att lista henne bland sina källor i förteckningen. Vadan detta, Pär? Bara ett misstag, eller ett erkännande av att Dahlströms bok faktiskt redan blivit bemött med en hel del kritik?

Nåväl. Vidare till dagens granskning, som passar väl ihop med mitt tidigare inlägg om aporna, nämligen en granskning av den lilla passagen vid namn Människan är ett djur (s. 17-18), och som innehåller inte mindre än 6 referenser, nr 17-22 (men jag kommer skippa nr 18 för tillfället, den kräver att jag tar mig till ett bibliotek, och det hinner/orkar jag helt enkelt inte just nu).

Pär börjar stycket med att anta att “djuren knappast kan vara påverkade av människors könsroller och sociala normer. Om naturen har skapat djuren så att könen skiljer sig åt av biologiska skäl, varför skulle människan vara ett undantag?”

Redan i introduktionen glömmer Pär således att tänka ett steg längre och ifrågasätta varför våra sociala normer och könsroller uppkommit från första början. “Naturen” är inte “Gud” och därmed statisk. “Naturen” är “evolutionen”. Vi utvecklas i förhållande till våra miljömässiga förutsättningar och vår sociala och kulturella miljö, och de som inte utvecklas därefter – dör. Darwin på sitt bästa.

Men vidare.

Referens 17: Ett forskningsprojekt med “apor”, som visserligen står med som granskad av En människa i orginalinlägget, och det är även henoms tips på motgranskning som jag tar upp nu. Tipset består av Forskaren och biologen Malin Ah-King som redan har granskat studien närmare, på 14 sidor närmare bestämt, och den texten är verkligen läsvärd på alla möjliga sätt och vis. Men jag förstår om ni inte pallar det, så för att det hela ska bli lite mer lättåtkomligt kör jag en snabbgenomgång här.

Det specificeras inte vilka apor det är som gäller i Pärs bok, men det är Gröna Markattor. Pär Ström hänvisar till Scientific American 2005 och konstaterar, vilket stämmer väl överens med vad artikeln hävdar, att

 

Forskarna fann att hannarna ägnade mer tid åt att leka med de “pojkinriktade” leksakerna (orange boll och polisbil. Inte lastbilar som Ström skriver i ett tidigare stycke, min anm.) än honorna, medan honorna ägnade mer tid åt det “flickinriktade” leksakerna (En docka och en röd gryta, min anm.).

 

Problemet är bara att det verkar som att det inte alls var det forskarna fann, eller iallafall inte borde funnit. Malin Ah-King påvisar att

 

när man ser graferna, där hanars och honors procent av tid med maskulina respektive feminina leksaker jämförs, är det lätt att tro att hanarna föredrar maskulina leksaker och honorna feminina. Men om man jämför den tid hanarna spenderat med olika leksaker visar det sig att hanarna varken spenderar mer tid med maskulina eller feminina leksaker.

 

Men honorna då? Varför visade de en preferens för de så kallade feminina leksakerna? Och på vilket sätt är egentligen en röd gryta “feminin” för en apa som inte lagar mat?

 

Författarna resonerar att den gemensamma nämnaren för de feminina leksakerna är färgen rosa /röd (dockans ansikte och kastrullen). Detta skulle kunna vara en signal för att framkalla omhändertagande som ökar ungarnas överlevnad, hävdar de och refererar till en studie som utförts på rhesusmakaker.

 

Men om omhändertagande är grejjen, borde inte honorna i så fall visat extra stort intresse för de två leksakerna som hade “djurlikt” utseende, nämligen dockan och den könsneutrala hunden? Nej.

 

Sammanfattningsvis fanns det inte någon ”preferens” för de leksaker som man skulle kunna tänka sig signalera omvårdnad, dockan och hunden, varken bland honor eller hanar.

 

Jahapp! Det var det. Ingen speciell preferens hos hanarna. En eventuellt biologisk preferens för röda färger hos honorna som mer troligtvis handlar om mat än om omhändertagande. Omhändertagandet skulle då bestå i att aporna skulle tolka rosa som en signal att ta hand om en nyfödd, och samma tendenser går att se hos människor, dvs att flickor i högre grad väljer rosa färger. Men att detta skulle ha att göra med nyfödda barn är ett märkligt antagande att göra, med tanke på att det finns väldigt många barn i världen som inte är rosa när de föds. Västerländskt tolkande alltså, och säger ingenting om biologiska och universella tendenser hos kvinnor globalt.

Och vad har nu egentligen en studie av markattor för betydelse för att förstå människors beteenden? Inte så mycket kanske, om vi tänker lite evolution igen.

 

Hypotesen om att markattor skulle uppvisa könsskillnader i leksakspreferens baseras med andra ord felaktigt på en överförd hypotes om mäns jagande och kvinnors omvårdnad i jägar- och samlarsamhällen. Detta menar jag inte alls stämmer med markattornas sätt att leva, i trädkronorna och på en vegetabilisk diet.

 

Nej just det. Det var ju det också. Våra eventuella biologiska könsskillnader skulle inte uppkommit av samma anledning som markattornas, eftersom vi lever/levde på helt olika vis. Inte så jävla relevant då, kanske.

Betyg: Inget bevis för biologiska könsskillnader hos människor i den här studien. Möjligtvis några hos markattor, även om det inte riktigt går att tolka ursprunget till den. Dessutom uppvisar studien en massa brister i tillvägagångssätt och statistisk säkerhet i förhållande till referensgruppering (vilket är för tråkigt att skriva om i en blogg, eller iallafall i den här bloggen, så ni får helt enkelt gå till ursprungskällan för att läsa om det.)

Dock råkar det vara så de här studierna som Pär refererar till faktiskt har som poäng att försöka bevisa skillnader mellan män och kvinnor via djurriket – men deras tolkningar och så kallade bevis tar Pär inte upp i sin bok. Han låter sitt första antagande om att det är rimligt att anta att människor och djur tillika har biologiska könsspecifika beteenden tala för sig självt. Smart retorik, faktiskt. Det är väldigt svårt att hävda att studierna han hänvisar till inte bevisar några som helst likheter mellan människor och djur, när han faktiskt aldrig har påstått det, explicit.

Så som slutpoäng får jag bara konstatera att Pär inte refererar till studien korrekt eftersom han presenterar resultat som inte existerar, att hannarna lekte mer med de manligt kodade leksakerna, samt att det för honorna inte handlade om att de “flickinriktade” leksakerna var just kvinnligt kulturellt kodade, utan om att de hade en specifik färg.

Undrar om det här lösrykta antagandet kommer vara fortlöpande hela boken igenom?

Det återstår att se!

 

Tack för ikväll! I en snar framtid är det dags för en genomgång av referens 19! Åhjo, jag vet att ni är intresserade, försök inte låtsas som annat.

27 Responses to Mer granskning av Pärs källor: nr. 17.

  1. fan, jag hittar ingen “kategorilista” hos dig. Det vore bra om du samlat alla ströminlägg på ETT ställe så det gick att länka ordentligt!

    • Åh, jag vet! Det är för dåligt. Det är för att jag är för dålig på haxxing. Det kan till och med vara så att den funktionen inte alls finns med hos tumblr. 🙁 (åh nej, det här betyder att jag måste byta portal… eller hur…?) 

      • wordpress. då kan du antagligen föra med dig dina gamla inlägg. pär ström förljetången är VIKTIG

      • WordPress it is och överföringen gick fint, ska bara rätta till lite grejjer och så innan den kommer upp. 

        Och tack! Det tycker jag ju också, vad roligt att höra det från dig med. 🙂 

    • Åh, jättebra! Den länken kan jag ju använda mig av när det är dags att ge sig på Baron-Cohen. Tips på redan befintlig kritik mot de här källorna mottages med tacksamhet! 

  2. Jag läste Cordelia Fines bok “Delusions of Gender – The Real Science Behind Sex Differences” (2010) precis innan jag läste Ströms bok. Boken (Fines) rekommenderas varmt, eftersom hon verkligen är bra på källkritik, dvs går till originalkällan och låter båda sidorna komma till tals osv. Just Baron-Cohen återkommer hon till flera gånger i boken. Det är en bok jag tycker alla borde läsa. 

  3. Hej!
    Jag har inte läst “Sex feministiska myter” ännu, men jag följer hans blogg och anser att den fyller en viktig funktion, tyvärr förekommer mindre begåvade kommentarer som sänker hans budskap vilket du uppmärksammat..
    Angående könsskillnader; Steven Pinker skriver om detta i sin bok “Ett oskrivet blad”, han visar att könet inte är en social konstruktion.

    • Tack för tipset! Det kan ju bli nästa granskningsprojekt. 🙂 

      Dock vill jag hävda att alla böcker som går ut på att bevisa att vi inte är oskrivna blad när vi föds skjuter lite vid sidan av målet, eftersom det väl knappast är någon som hävdar att vi inte påverkas av gener och arvsanlag? Det som ifrågasätts inom exempelvis de feministiska teorierna är väl istället vilken betydelse vi ger dessa medfödda egenskaper och hur de påverkar och begränsar oss i det sociala när vi tar för givet att vissa människor är si och andra är så? 

  4. Pär Ström utgår från “savannah principle” det stämmer att han inte är någon expert på det ämnet men din kritik av honom har ett felaktigt utgångsläge. Det var människan som kom från aporna – inte det omvända. Könsroller uppkom inte hos människan. De fanns från början i det genetiska grundmaterialet (apans DNA)

    Beträffande ditt andra inlägg så är problemet att du likställer apor. Apor är ett spektrum där gorillor är på ena sidan, Bonobos på andra och människan någonstans i mitten (biologiskt bevisbart, återkommer till det) människan kan inte leva som en Bonobo mer än människan kan överleva med Gorillornas extrema aggressivitet.

    Bonobos väljs ofta ut i dessa debatter som ett mänskligt ideal. Den enkla sanningen är att om Bobobos var mänskligt ideal så vore vi också Bonobos idag.

    • På vilket sätt har min kritik av Ström fel utgångsläge? Jag granskar hans källa och konstaterar att han inte ens refererar till den på ett riktigt sätt. Det är min kritik av honom. Resten är en vetenskaplig kritik skriven av en biolog kring hur vetenskapligt korrekt den ursprungliga studien egentligen är. Jag har inget intresse av att kritisera Ström personligen, jag är bara irriterad över att han själv hävdar sina källors trovärdighet och att ingen kontrollerat dem. Det är min agenda, att kontrollera källornas trovärdighet och hur de används, inte att skjuta ner honom. 

      På vilket sätt likställer jag apor? Det gör jag verkligen inte. Det skulle aldrig falla mig in att jämföra gorillor och bonobos, och var du får gorillor ifrån vet jag faktiskt inte, för enligt vad jag vet om genetiken i den här frågan är det schimpanser, bonoboer och människor som vid något tillfälle i historien faktiskt varit samma varelse, som sedan utvecklats på tre olika sätt i förhållande till sina respektive förutsättningar. Men har du biologiska bevis för att gorillor är inblandade i den smeten får du gärna komma med dem, det var något jag helt missat i så fall. 

      Det som är intressant i den här frågan är givetvis ATT vi faktiskt utvecklats på olika vis. För om det nu finns statiska könsroller i våra ap-DNA, hur kan det komma sig att könsrollerna faktiskt utvecklas och förändras? Varför står vi inte på samma punkt som bonoboerna eller schimpanserna, och varför har dessa två utvecklats annorlunda med helt olika könsrollsfördelning? 

      • OWC

        Här är mitt inlägg som grundläggande förklarar de felaktiga antaganden som görs i förhållande till savannprincipen.

        http://aktivarum.wordpress.com/2011/08/10/one-way-communication-om-konsten-att-forska-pa-apor/

        Gorillor får jag från en studie av Alan Miller där man via testiklars storlek bedömer vilka egenskaper som krävdes av vilken art för att överleva och få barn. Gorillor är den ena extremen av ett spektrum där människan hamnar i mitten medan den andra extremen är Gibboner (Gorillor – “aggression”- – Människor – – “social” – Gibboner)

        “För om det nu finns statiska könsroller i våra ap-DNA, hur kan det komma sig att könsrollerna faktiskt utvecklas och förändras?”

        Det beror på om man med “roll” menar GRADskillnad (några procent hit och dit eller om man menar ARTskillnad dvs vad män gör oftast och vad kvinnor gör oftast (vilket knappast förändrats i någon framgångsrik kultur på jorden)

        “Varför står vi inte på samma punkt som bonoboerna eller schimpanserna”

        Vad de gör för att överleva och få barn räckte inte för att som människa överleva och få barn. De människor som gjorde som dem dog ut. Då samma hanne hade barn med flera honor så var hannarnas behov av storlek och muskler större.

        “och varför har dessa två utvecklats annorlunda med helt olika könsrollsfördelning?”

        Det beror på att det krävdes andra egenskaper för att vinna över hannarna och/eller gå hem hos honorna. Ju mer aggressiv hannen tvingades vara för att vara en av de framgångsrika ju mer påverkades nya generationer åt det hållet.

      • Jag tänker nöja mig med att svara på enbart en del av detta ikväll, eftersom jag sitter med tandborsten i munnen och ska gå och sova:

        “Det beror på att det krävdes andra egenskaper för att vinna över hannarna och/eller gå hem hos honorna. Ju mer aggressiv hannen tvingades vara för att vara en av de framgångsrika ju mer påverkades nya generationer åt det hållet.”

        Aha. Så om det i vårt nya samhälle råkar vara så att de aggressiva hannarna går mindre och mindre hem hos honorna (alltså män och kvinnor översatt till människospråk) så skulle det faktiskt innebära att vi kan utvecklas åt ett annat håll? Att vi kan bli mer solidariska, mer fredliga och mer omhändertagande allihop?

        Jamen då är vi ju på rätt väg, eller hur?

        Och nej, jag har ingen koll alls på savannteorin, men du kan tro att jag ska kolla upp den. Tack för tipset!

  5. Att vi och våra könsroller utvecklas är ju tydligt och sant. Frågan är hur långt har vi utvecklats. Jag tror vi ger oss själva mer kredit än vi är förtjänta av.

    Man reflekterar över hur tunn det moderna och civiliserade hos oss är i verkligheten. Även vid mindre kriser överger vi det och återgår till våra djuriska egenskaper för att klara oss och överleva. Värsta sorten hittar vi nog vid krig. Helt vanliga människor bli plötsigt av med all civilisation och djuriska i alla bemärkelser.

    Personligen tror jag att vi måste ta våra gener och deras påverkan på oss i större beaktning än vi gör. Att bara kräva ett nytt betende genom lagar eller annat innebär inte att vi som människor ändrar oss. Kan det vara orska till att kvinnor och män är från två olika planeter?

    • Fast det är kanske just det där med de djuriska sidorna som är föränderligt?

      Exempel apor igen, våra närmaste släktingar: bonoboerna flyr åt samma håll, för de håller samman som grupp även när det inte är fara på färde. Schimpanserna flyr åt olika håll, för deras flock präglas inte av solidaritet i lugna tider ens.

      Schimpanserna går faktiskt i krig med andra grupper av apor, bonoboerna gör det inte.

      Bonoboerna löser sina konflikter med sex, schimpanserna med våld.

      Jag säger inte att vi ska vara som den ena eller den andra, men även våra djuriska närmaste släktingar har olika sätt att hantera sina liv på, så varför skulle vi som människor, som dessutom själva kan välja att inte gå i krig och så vidare då vi har en helt annan kapacitet att reflektera över saker och ting, inte vilja och tro på att vi kan förändras till det bättre?

      Och nej, män och kvinnor är inte från olika planeter. Och så fort man slår fast att vi bara ÄR olika så slutar man försöka förstå varandra och försöker istället bara komma på sätt att liksom överleva att leva tillsammans. Så vill jag inte ha det. Men det är förstås bara min livsåskådning.

  6. Kul att Du är intresserad. Du gör dock några teoretiska kullerbyttor där. Apor och markattor etc fanns före männinskan, eller så att säga deras gemensamma förfader, vilket ger vid handen att eventuella beteenden är ärvda från tidigare. Du vet tidsaxeln.
    Könet är ingen mänsklig uppfinning.
    Det har funnits betydligt längre än alla däggdjur, vilket i sin tur speglas av att könsbestämda beteenden speglas av att honor föder barn tex och hanar inte. Därav följer också vissa andra ändamålsenliga beteenden, mjölkkörtlar, livmödrar och andra fysiska differenser, samt pga dessa ändamålsenliga beteenden.
    Egentligen behöver man bara använda hjärnan lite grann.
    Istället för att fundera på hur saker borde vara ur ett personligt politiskt korrekt perspektiv, kan man tex fundera på hur det kommer sig att saker är som de är… Det ger ofta en lite ödmjukare approach till verklighetens komplexa natur.
    Du kan nog behöva någon kurs i paleoantropologi ännu…

    • Nåja, nu är det ju inte jag som skrivit den vetenskapliga kritiken som jag refererar till, men du är välkommen att rekommendera en kurs i paleoantropologi till forskaren som skrivit den, hon finns länkad i inlägget.

      Men i övrigt ser jag överhuvudtaget ingen poäng i att luta sig tillbaka och konstatera ett eller annat statiskt beteende, eftersom det står tämligen klart att alla djur, människan inklusive, utvecklas efter sin omgivning och att det mest fantastiska med evolutionen är just förmågan att anpassa sig. Att enbart söka efter biologiska anledningar till sakernas tillstånd är att låtsas som om social och miljömässig påverkan inte förändrar oss, och att det skulle göra oss (mig?) mer ödmjuk till “verklighetens komplexa natur” vill jag inte alls skriva under på. Tvärtom.

      Dessutom har jag aldrig påstått att kön inte existerar. Testa att läsa vad det egentligen är jag skriver innan du drar slutsatser.

Svara