Granskningsprojektet

I början av 2011 publicerade Pär Ström sin andra bok Sex feministiska myter. Som underrubrik kan vi läsa att

Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund. 

Det är en väldigt problematisk formulering, eftersom den indikerar att det som kommer beskrivas i boken är just sanningen, i motsats till feminismens lögner. Ström har valt att skriva den med en semiakademisk disposition, med källhänvisningar som ger ett seriöst och trovärdigt intryck, och han har vid många tillfällen lyft upp det faktum att han funnit 112 källor som motbevisar dessa, som han kallar dem, feministiska myter.

Jag ser egentligen inga problem med att kritisera de feministiska utgångspunkterna. Många av, om inte alla, de feministiska teorierna utgår ifrån att ständig omvärdering av “verkligheten” är högst önskvärd för att kunna bibehålla teoriernas validitet. Således är det mycket viktigt att kritiska röster tas på allvar och inte viftas bort enbart för att deras utsagor om verkligheten inte passar in i de redan etablerade vetenskapliga utgångslägena.

Men det ställer också krav på den som framför kritiken. Den måste vara trovärdig, och speciellt kritik som hävdar sig veta mer om “sanningen”, ett begrepp som inom samhällsvetenskapen är mycket flyktigt, behöver ha något att backa upp sina berättelser med.

Och det är här det kan konstateras att ordet “källor” har för högt trovärdighetskapital i sig själv. Fördelen med att skriva en icke akademisk text med vetenskapliga symboler är just detta: det framstår som sant utan att någon utifrån har kontrollerat texten. Det är inte så det fungerar inom vetenskapen. Där är användandet av källor på ett korrekt vis extremt betydelsefullt för hur resultatet ska tolkas och de slutsatser som dras därav.

Så. För att ta den här boken och dess kritik på allvar, samt skapa ett utgångsläge för en diskussion kring den som inte bara handlar om att feminismen har fel och Ström har rätt, samt för att motverka det nonchalanta sätt som många använder dessa källor i debatten utan att ha kontrollerat deras trovärdighet, uppmanar jag till granskning av de samma.

Notera att det inte handlar om en attack. Det här handlar inte om Pär Ström eller hans rätt att uttrycka sina åsikter. Notera även att det inte handlar om att motbevisa något som helst. Det handlar om att granska hur dessa referenser används som bevis för de konklusioner som görs i boken. Sanningen är mer komplex än vad vi skulle kunna förklara med bara ett perspektiv, och kritiken är absolut värd att ta på allvar. Det här initiativet syfte är att skapa ett klimat för diskussion som inte hela tiden fastnar i att kasta vetenskapliga bevis på varandra, eller att behöva “motbevisa” dessa källor, om de faktiskt inte ens är relevanta för samtalet. 

_____________________________________

Nedan har jag skrivit ut hela hans referenslista, lagt till länkar till de flesta källorna, och skrivit kommentarer i kursiverad text.

Det jag nu uppmanar till är att ni väljer ut en så kallad källa var, skiver en kommentar under inlägget om vilken ni valt (så jag kan redigera inlägget och upplysa om att det redan granskas, vilket också innebär att det här inlägget kommer uppdateras kontinuerligt). Sedan läser ni i Pärs bok som ni hittar här vad han skriver om referensen och hur han använder den, och därefter granskar källan, kollar vem som har skrivit texten, om Pärs tolkning av den är korrekt eller ens relevant, om man kan göra andra tolkningar av den, osv osv.

Därefter skriver ni ett blogginlägg om just den källan ni valt, skickar länken till mig, så lägger jag till den i slutinlägget, där vi förhoppningsvis till slut kommer ha en referenslista full av smarta, genomtänkta och förnuftiga repliker, som kan ligga som underlag för en vidare diskussion som inte behöver handla om att bevisa ett eller annat.

 

______________________________________________________

KÄLLFÖRTECKNING FÖR SEX FEMINISTISKA MYTER

Tydliggörande inlägg om objektivitet och vikten av situering: Zettermark 

Allmän kritik av hela boken: Lisa Magnusson

 

Myt 1: “Kön är en social konstruktion”

1 ”The Essential Difference: The Truth about the Male and Female Brain” av Simon Baron-Cohen, 2003 – En bok. Kräver att man går till ett bibliotek alt. köper den för att lära sig nåt nyttom essentialismen. 

2 Artikel ”Omöjlig kamp för att uppnå likhet mellan könen”, Dagens Nyheters debattsida (finns på internet men datum är inte angivet), av Germund Hesslow (Se också referens 24) (Kritisk replik av Rannva)

3 Artikel ”His Brain, Her Brain(se även referens 11 och 17), Scientific American, maj 2005, av Larry Kahill (Kritisk replik av En Människa)

4 ”Varför är vi olika? : kvinna och man, svart och vit, kropp och själ”, Arne Müntzing, 1976 – ytterligare bok, finns på biblo, hoppas jag. (Granskad av Malin)

5 Artikel ”Hormoner styr hur barn leker”, Aftonbladet. Finns på internet men datum anges inte. Av Anna Lindvall. (Kritisk replik av En Människa, granskad av Malin)

6 Artikel ”Biological limits of gender construction”, American Sociological Review, Vol 65, No 3, sidorna 443-457. Av  J. Richard Udry (Granskad av Malin)

7 Artikel ”Prenatal phthalate exposure and reduced masculine play in boys”, International Journal of andrology. Av S.H. Swan, F. Liu, Melissa Hines, R.L. Kruse, C. Wang, J. B. Redmoon, A. Sparks och B. Weiss. (Granskad av Malin)

8 Artikel ”Fetal Testosterone Predicts Sexually Differentiated Childhood Behavior in Girls and in Boys”, Psychological Science, av Bonnie Auyeung, Simon Baron-Cohen, Emma Ashwin, Rebecka Knickmeyer, Kevin Taylor, Gerald Hacket och Melissa Hines. (Kritisk replik av Malin)

9 Artikel ”Fetal testosterone and the child systemizing quotient”, European Journal of Endocrinology, Vol 155, av Bonnie Auyeung, Simon Baron-Cohen, Emma Chapman, Rebecka Knickmeyer, Kevin Taylor och Gerald Hacket. (Kritisk replik av Malin)

10 Handbook of social psychology, Volume 1, sidan 639, av Susan T Fiske, Daniel T Gilbert och Gardner Lindzey. Bok, finnes på bibliotek har jag sett

 11 Artikel ”His Brain, Her Brain(se även referens 3 och 17), Scientific American, maj 2005, samt ”Human sex differences in social and non-social looking preferences, at 12 months of age”, av Svetlana Lutchmaya och Simon Baron-Cohen. (Kritisk replik av En Människa och Malin)

12 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). Av Simon Baron-Cohen (Se också referens 13, 14 och 22) 

13 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 14 och 22)

14 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 13 och 22)

15 Artikel ”Risky Business – Women Have Higher Testosterone In Financial Careers”, Science 2.0, 24 augusti 2009. (Det här är alltså en bloggsida om vetenskap, men om man vill läsa den riktiga artikeln kring forskningen kan man hitta den här)

16 Artikel ”Lär sig flickor och pojkar olika?” Illustrerad Vetenskap, 16 mars 2011 (Granskad av En Människa)

17 Artikel ”His Brain, Her Brain”, Scientific American, maj 2005. (Se referens 3 och 11) (Kritisk replik av One-Way Communication, länktips av En Människa)

 18 Handbook of social psychology, Volume 1, sidan 639, av Susan T Fiske, Daniel T Gilbert och Gardner Lindzey.– 84 – (Se referens 10)

19 Artikel ”Young female chimpanzees appear to treat sticks as dolls”, 20 december 2010, PhysOrg.com. (Granskad av One-way Communication)

20 Williams CL and Pleil KE. 2008. ”Toy story: Why do monkey and human males prefer trucks? Comment on ”Sex differences in rhesus monkey toy preferences parallel those of children” by Hassett, Siebert an Wallen”. Av Christina L Williams och Kristen E Pleil (Kritisk replik av One-way Communication)

21 Alexander G and Hines M. 2002. ”Sex differences in response to children’s toys in nonhuman primates, Evolution and Human Behavior”.

22 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 13 och 14.)

23 Artikel på DN Debatt, ”Långt färre kvinnliga än manliga genier”. Finns på internet men publiceringsdatum anges inte. (2007-02-20). 

24 Artikel ”Omöjlig kamp för att uppnå likhet mellan könen”, DN Debatt. Borttagen från internet men kopior finns fortfarande tillgängliga på nätet. – sök på rubriken. Publiceringsdatum inte känt. (Se referens 2) (Kritisk replik av Rannva)

25 Debattartikel ”Därför flyttar jag på Linna”, Aftonbladet 1 februari 2011

 

Myt 2: “Kvinnor får lägre lön för samma jobb”

26 ”Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 – 2009”, Arbetsgivarverket 2010

27 Lönar det sig? – en tillbakablick. Lönenivåer, lönespridning och löneutveckling i landsting och regioner 1994 – 2002. (juli 2003)

28 ”Lika eller inte – om män och kvinnor i lönestatistiken”, Svenskt Näringsliv, juni 2005

29 ”Är kvinnor utsatta för lönediskriminering?”, artikel i tidningen Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1, av fil dr Eva M Meyerson och professor Trond Petersen

30 Bok ”Women don’t ask” av Linda Babcock och Sara Laschever, se även www.womendontask.com (Boken går säkert att låna på biblo också) (Kritiska repliker: Sleepless)

31 McGovern et al (2007), ”Market, Class and Employment”, Oxford University Press, refererad till i skriften ”Feminist Myths and Magic Medicine” av Catherine Hakim, sidan 21 (Kan laddas ner via länken, se också referens 40, 41, 42) (Kritiska repliker: Sleepless, Laurie Penny, Echidne (se inlägget vid namn “Curiouser and Curioser. Or the Media Bias about Gender.”), Tanya Gold, The Guardian.) 

32 ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?”, Medlingsinstitutet september 2010 (Se också referens 62)

33 Artikel ”Young women move ahead of men in the salary stakes as pay gap shrinks”, Daily Mail, 10 december 2010 (Se också referens 34) (Kritisk replik: Sleepless)

34 Artikel ”Young women move ahead of men in the salary stakes as pay gap shrinks”, Daily Mail, 10 december 2010 (se referens 33)

35 Artikel ”Workplace Salaries: At Last, Women on Top”, Time, 1 september 2010 (Kritisk replik: Sleepless)

36 ”Utbildade kvinnor går om männen”, Svenska Dagbladet, 5 mars 2010 (Se också referens 64)

37 Artikel ”Nå tjener jentene mer enn guttene”,  Adressa.no, 31 mars 2011

38 Artikel ”Her tjener kvinner mer enn menn”, Adressa.no, 7 mars 2011

39 ”Utbildningsstatistik Årsbok 2011” från SCB– 85 – (Går att ladda ner via länken)

 

Myt 3: “Kvinnor har svårare att göra karriär”

40 ”Models of the Family in Modern Societies: Ideals and Realities”, Catherine Hakim, 2003, omskriven på sidan 22 i hennes skrift ”Feminist Myths and Magic Medicine” (Se referens 31, 41, 42)

41 ”Feminist Myths and Magic Medicine, Catherine Hakim, sidan 24 (Se referens 31, 40, 42)

42 ”Social Change and Innovation in the Labour Market”, Catherine Hakim, Oxford University Press, 1998, sammanfattat i hennes skrift ”Feminist Myths and Magic Medicine”, sidan 20 (Se referens 31, 40, 41)

43 Artikel ”The ’glass ceiling’ is all in the mind: Women lack confidence and ambition at work says new survey”, Daily Mail, 21 februari 2011 (Se också referens 44) Rapporten går att läsa här. (Kritiska repliker: Sleepless)

44 Artikel ”The ’glass ceiling’ is all in the mind: Women lack confidence and ambition at work says new survey”, Daily Mail, 21 februari 2011 (Se referens 43)

45 http://www.baps.se/bocker/spelet_i_pyramiderna.shtml

46 Artikel ”Women Less Interested Than Men in Jobs Where Individual Competition Determines Wages”, ScienceDaily, 13 januari 2011. (Kritisk replik: Sleepless)

47 Artikel ”Women’s Choices, Not Discrimination, to Blame for Mediocre Progress”, bnet.com, 8 februari 2011 (Kritisk replik: Sleepless)

48 Pressinformation ”Lägre ökningstakt av antalet arbetslösa”, Statistiska Centralbyrån, 28 april 2010. Siffrorna avser mars 2010.

49 Artikel ”Timmarna avgör”, Svenska Dagbladet Näringsliv 6 februari 2011

50 Artikel ”Det krävs enormt mycket arbete att nå toppen” i E24 Näringsliv 20 maj 2009

51 ”Kvinnors och mäns sjukfrånvaro”, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2011

52 ”Sverigemamman 2010”, Familjeliv.se (Kritisk replik av En Människa, ytterligare statistikreflektion av Ramnehill)

53 Artikel ”Drömmen: En man som ger lyx”, Aftonbladet, 28 september 2010 (Kritisk replik av En Människa)

54 Artikel ”Manliga chefer villiga att flytta för nytt jobb”, tidningen Chef, 27 oktober 2010

55 Studien ”Women in power: Sex differences in Swedish local elite networks”, omskriven av Ekonomistas den 28 januari 2010 i artikeln ”Är dolda könsstrukturer en myt?(Kan alltså inte hitta studien online, men den går säkert att lokalisera för någon som är lite entusiastisk)

56 Artikel ”Ta ledarskapsroller tidigt”, Veckans Affärer, 5 oktober 2010

57 Artikel ”Fler kvinnor når toppen”, Svenska Dagbladet Näringsliv, 7 april 2010

58 Pressinformation från Sveriges kommuner och landsting, 8 mars 2007 (Väldigt konstig referens, vad är det för pressinformation och hur hittar man den?)

59 Pressinformation från Arbetsgivarverket, ”Kvinnliga chefer på stark frammarsch i staten”, 17 maj 2010

60 Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se, se ”Kvinnliga chefer per bransch”, (Se också referens 63)

61 Pressinformation från Svenskt Näringsliv, ”Fortsatt ökning av kvinnliga chefer”, 2 juli 2010

62 Rapport ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?” från Medlingsinstitutet. (Se referens 32)

63 Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se, se ”Kvinnliga chefer per bransch”– 86 – (Se referens 60)

64 Artikel ”Utbildade kvinnor går om männen”, Svenska Dagbladet Näringsliv, 5 mars 2010 (Se referens 36)

65 Pressmeddelande från Umeå Universitet, ”Första omgången av satsningen att öka antalet kvinnliga professorer är klar”, 27 april 2010

66 Pressinformation från KTH 31 mars 2010: ”Glastaket som stoppar kvinnliga professorer krossas

67 Artikel ”Projekt gav fler kvinnor i styrelser”, Dagens Industri, 6 november 2010

68 Artikel ”Riksrevisionen vill utreda kvinnligt nätverk för jurister”, Affärsvärlden 30 april 2010

69 Artikel ”VA krossar chefsmyterna”, Veckans Affärer 28 oktober 2010

70 Artikel ”Pris till chefsutbildare och Volvochef ”, Göteborgs-Posten, 9 november 2010

71 Debattartikel ”Ställ de självklara sist i rekryteringen” av Zoran Alagic och Kurdo Baksi, Sydsvenskan, 9 januari 2007

 

Myt 4: “Män slår kvinnor”

72 Avser summan av frasernas användning i Riksdagens protokoll under riksmötena 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010, samt fram till den 1 mars 2011 under riksmötet 2010/2011 (protkollsökmotor här)

73 Bygger på siffrorna 3,0 respektive 1,8 procent av befolkningen som uppger sig drabbad av misshandel enligt Nationella Trygghetsundersökningen 2010 från Brottsförebyggande Rådet

74 Artikel på DN Debatt, ”Kvinnor lika våldsbenägna som män i parförhållanden”, 27 januari 2005 (borttagen av DN från nätet men finns på nätet i kopierad form)

75 Artikel ”Kvinnors våld mot män utreds”, Dagens Nyheter, finns på dn.se, datum ej angivet (Sidan har uppenbarligen tagits bort sedan P.S. var inne och läste den. Dessvärre.) 

76 Artikel ”More than 40% of domestic violence victims are male, report reveals”, The Guarian, 5 september 2010

77 Rapport ”References Examining Assaults by Women on Their Spouses or Male Partners(Inte en rapport, men väl en samling av referenser till olika rapporter)

78 Rapport ”Disabusing the definition of domestic abuse: How women batter men and the role of the feminist state”, publicerad i Florida State University Law Review, vol 30, finns på nätet

79 Artikel ”Vold og krenkelser i unge menneskers parforhold”, Tidskrift for Den norske legeforening, nr 15 2003

80 Artikel ”Kvinnovåld mot män tystas ner”, Dagens Nyheter, finns på dn.se, datum ej angivet

81 Artikel ”Får du på käften av din fru?”, Dagens Nyheter, 17 maj 2010

82 Artikel ”Survey finds male abuse approval”, webbplatsen för brittiska BBC, 18 juni 2006

 

Myt 5: “Kvinnor dubbelarbetar”

83 Artikel ”Trippelarbete bakom kvinnors sjuktal”, Nätutgåvan för tidningen Kollega, den 10 februari 2011– 87 –

84 Artikel ”Kvinnor behöver ta kontrollen”, tidningen Corren (finns på nätet men datum framgår inte)

 

Myt 6: “Kvinnor får sämre sjukvård”

85 Artikel ”Testas läkemedel bara på män?”, Svenska Dagbladet, 10 februari 2008 (Granskad av Lilian)

86 Artikel ”Myter om hjärtinfarkt”, Västerbottens-Kurirens webbupplaga, 28 mars 2011

87 Artikel ”Tyvärr stämmer ofta fördomarna”, Svenska Dagbladet, 31 augusti 2007 (Kritisk replik av The Old Days)

88 Artikel ”Om mäns hälsa – Mäns hälsa i ett europeiskt perspektiv”, Distriktsläkaren nr 5/2004

89 Artikel ”Män och kvinnor får olika vård”, Kristianstadsbladet, 20 november 2008.

90 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se också referens 97, 98, 100)

91 Artikel ”Män söker vård sent”, Upsala Nya Tidning, 31 januari 2011

92 Doktorsavhandling ”The Art of Saying No – The Economics and Ethics of Heathcare Rationing”, omskriven i artikel ”Hög lön ger snabbare vård” i Svenska Dagbladet, 3 februari 2011 (Jag utgår ifrån att det är artikeln och inte avhandlingen som han refererar till, men det kan ju vara värt att kolla vad som står i avhandlingen också)

93 Socialstyrelsens rapport ”Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården”, 2004. Siffrorna gäller 2002.

94 www.socialstyrelsen.se

95 Webbplatsen för Stockholms läns landsting, text med rubriken ”Könsskillnader i läkemedelsanvändning”, senast uppdaterad den 1 november 2010

96 Pressinformation från Medicinskt kunskapscentrum SLL, ”Män och kvinnor får inte samma behandling”, www.mynewsdesk.se, 22 december 2010

97 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 98, 100)

98 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 97, 100)

99 Artikel ”Vården missar deprimerade män”, Dagens Nyheter, 1 mars 2010

100 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 97, 98)

101 Artikel ”Riksstämman: Kvinnor får fler läkemedel än män även i hög ålder”, www.janusinfo.se, 27 november 2009

102 Artikel ”Män måste vänta på cancerbesked”, webbplatsen för Sveriges Radio P4 Jönköping, 26 januari 2010

103Artikel ”Kvinnor och högutbildade fick bättre vård i epilepsi”, Dagens Medicin, 26 januari 2010

104”Tid till vård”, rapport från Sveriges kommuner och landsting, 2007

105 Artikel ”KBT-terapi går framförallt till kvinnor”, SVT Rapport webbplats, 5 april 2010

106 Artikel ”Här är vårdcentralen som lägger all sin fokus på kvinnorna”, Expressen 23 september 2010– 88 –

107 Artikel ”Kolmården: Journalgranskning gav oväntade insikter”, www.jamstall.nu

108 Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

109 Siffror erhållna från Cancerfonden

110 Artikel ”Men lose out in battle for cancer cash”, TimesOnline, 16 oktober 2005

111Artikel ”Breast cancer receives much more research funding, publicity than prostate cancer despite similar number of victims”, The Daily Daller, 5 oktober 2010

112 ”Dödsorsaker 2009”, Socialstyrelsen

 

40 Responses to Granskningsprojektet

  1. Fick tag på “Varför är vi olika?” Den andra boken var tyvärr utlånad på universitetsbiblioteket (och blir tillgänglig först om några veckor) och fanns inte på stadsbiblioteket. Ska försöka få tag på Ströms bok också dock… 

  2. Nu tänker jag inte ge mig in i källdebatten som sådan, och har väl egentligen inte läst allt som föreligger detta blogginlägg heller. Men kan komma med en “intressant” vinkling. Saken är ju den att när man granskar något utifrån ens egna perspektiv och använder sig av källor, referenser etc. så kan ju detta antingen mata ens egna tes om saken, eller krossa myten totalt. Det finns ett “klassiskt” exempel där en man som växt upp vid en sjö där det endast förekommer svarta svanar. Han har levt där i hela sitt liv och sedan, vid en diskussion, hävdar en annan man att det – visst – finns vita svanar. Detta exemplet är ju ganska övertydligt eftersom det enkelt går att bevisa för den andra mannen att han har fel. Det intressanta i sammanhanget ligger ju dock i referenspunkten för den första.

    Jag minns att jag på en psykologlektion hamnade i en debatt med en feministisk tjej som hävdade någonting i olikheter/likheter mellan kön. Och jag hävdade motsatsen. Kanske inte riktigt för att jag trodde eller tyckte så, men för att jag fungerar så i diskussioner ibland. Att driva det till sin spets. Där hade någon forskare “kommit fram till” att det visst fanns en skillnad i hur killar och tjejer i ung ålder – utan påverkan av omgivningen – väljer sådant som är tjejigt och killigt. Exemplet togs detaljerat upp, och så fanns det en annan forskare som hävdade motsatsen.

    Det intressanta i detta – och lite av min poäng – är ju att båda två får ett resultat som utfaller med deras egna teori. Förmodligen. Och de får säkerligen ett resultat som är accepterat, ur en ren forskningsvinkel. Som presenteras med noggranna tester och observationer.

    Jag tror – och detta har jag inga som helst belägg för utan det är bara en teori – att om man placerade en nyfödd person i ett rum med en dator, så skulle denna personen kunna lära sig hur denna funkar. Enbart på grund av evolution. På precis samma sätt kan man med all säkerhet göra en koppling till varför The Sims är det mest säljande spelet när det kommer till målgrupp: Kvinnor. Det finns – förmodligen – en viss sanning i vissa saker. Förmodligen en viss sanning som man som feministist säkerligen också vill motbevisa.  Man kan prata om uppfostran, samhällets förväntningar etc etc. (Och nu vet jag inte riktigt var du står i den här teorin, Hannah, om du håller med eller hävdar en rak motsats så jag menar det enbart som ett lösryckt exempel för att elda på tänkandet kring det). Kort sagt: Det finns alltid en viss sanning i allt baserat utifrån ens egna synpunkt på det. Och det finns förmodligen alltid ett tillfredsställande resultat baserat på den grundåsikten man presenterar från början. Vill jag bevisa en sak, och inte myten om det krossas, kan jag med all säkerhet få ett tillfredsställande resultat baserat på min forskning.

    Vi tar ett exempel: På ett spelforum där jag hänger finns det en tjej som hävdar att speltjejer existerar i mycket högre grad än vi killar vill få det till. För att skapa en debatt kring detta så besökte jag tre lokala spelbutiker, varje dag, under en vecka och skapade mig en bild utifrån detta. Sedan presenterade jag min slutsats – dels baserat på iakttagelsen, och dels  baserat på den åsikt som JAG hade från början. Och den stämde ju – rätt bra, överens.

    Nu kanske jag svävar långt ifrån ämnet här, men kände att en del tankar kanske passade in i det sammanhang din blogg hade.  Och jag vill avsluta med att säga att den oftast är väldigt intressant och läsvärd.

    • Intressant inlägg men jag är ganska övertygad om att alla är medvetna om att det ligger till på detta sätt. Att forskning i mångt och mycket är godtycklig och vinklingsbar. Om inte annat är Pär Ström det själv, iaf engligt Anna Laestadius Larsson som i sin krönika avslutar med orden: “Ofta grundläggs en myt genom att en forskare eller debattör som har en egen agenda genomför ett projekt eller skriver en rapport på ett vinklat sätt, skriver Pär Ström avslutningsvis i boken. Det har han 100 procent rätt i “. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/latt-ga-vilse-bland-myter-och-forskning_6199477.svd  Så det är nog de flesta överrens om. Men det är ju precis såhär som debatter uppstår och måste uppstå! Dessutom är ju en granskning av källorna relevant då många i Pärs fall riktar sig mot artiklar i dagstidningar som DN eller Daily Mail vilket utan annan vetenskaplig relevans inte bör åläggas stor reliabilitet. 

    • Conny, religioner sysslar med sanningar. Vetenskaper sysslar med “matter of fact”. Däri ligger en defenitionsmässig skillnad. Sanningar är som åsikter, de är alltid rätt för personen ifråga, men det finns inga sanningar inom vetenskapen, de hör liksom inte hemma där. Tyngdkraften tex är bara en teori som stämmer tills den dag vi motbevisar den med något annat.

      Intressant försök där med spelbutikerna, empirisk forskning är trevligt. Dock tror jag du har missbedömt relevansen i ditt underlag för din undersökning. Kan det kanske vara så att dessa sk speltjejer inte figurerar i dessa spelbutiker för att de inte känner sig hemma där? Men de kanske har egna forum, dit du har lite svårare att nå? Jag tror helt enkelt att du är mannen som bara gick ett varv runt sjön och konstaterade att det inte fanns några vita svanar. 😉

      • Fast om själva iakttagelsen ligger i den enkla grundfrågan “finns det några tjejer i spelbutiker” och jag spenderar en timme där, varje dag, under en vecka – och resultatet blir vad det blir, då är ju min slutsats baserad på detta. Givetvis kan det finnas andra forum, men det hör ju föga till just den undersökningen. Man kan bredda – givetvis. Men då blir det ju plötsligt frågan om så mycket annat.
        Givetvis spelar flera faktorer roll: Vilken tid på dygnet, vilka spel lanserades i samband med det och så vidare. Men ett varv runt sjön var det ju inte tal om. Snarare ett vagt “säkerhetsställande” av statistik. Jag kan göra samma sak en gång till, två timmar, varje dag, under en månad – som exempel –  och jag tror, jag är inte säker, men jag tror att resultatet blir ganska likt. Relevenasen är ju således skapad utifrån den enkla diskussionen denna tjejen tog upp: “Tjejer förekommer i lika stor grad i spelbutiker som killar” – något som jag inte höll med om. En vacker sommardag kanske jag går in i en butik vid ett enskilt tillfälle och det är 8 tjejer och 2 killar där. Såklart. Men OM man nu ska ta en seriös diskussion om detta och jag presenterar denna “faktan” så är ju det ändå mer eller mindre ett konkret argument. Just då. Just där.

  3. Superbra initiativ!

    Jag hävdar att det faktiskt finns mer eller mindre bra (objektiv) forskning. Och just därför är det viktigt att kolla upp källor och inte antingen godta allt bara för att det är “forskning”, men inte heller dissa allt för att “allting är ändå subjektivt”. Forskningens (åtminstone inom naturvetenskap) grundpelare är ändå att göra objektiva undersökningar och nån cred får vi väl ändå ge de forskare som under hundratals år arbetat för att utveckla metoder (försöksuppställningar och statistik etc) som ska vara så objektiva som möjligt. Men såklart ska man alltid vara kritisk! Ett genuint resultat kan tolkas olika av olika personer…

    Trevligt nog så brukar det faktiskt visa sig att källorna av sån här typ av litteratur (i.e. Pär Ström & c:o) ofta är ganska kassa… Men det gäller ju att nån gör jobbet att kolla upp det.

    • Det är ju just det. 🙂 Och jag har också lagt till en liten extra text om att vi faktiskt inte är ute efter att motbevisa något, utan att det handlar om att helt enkelt granska källorna, eftersom han och andra berömmer honom för att ha så bra källor. 

    • Riktigt bra genomgång där, i ett slag rasade Ströms trovärdighet när hans källor inte tycks sträcka sig längre än till tidningsartiklar och referat.

  4. Mycket bra initiativ! Ska fundera på vilken jag vill ta mig an. Har för mig att  Hillevi Ganetz har skrivit om hur djur används som alibi för mänskligt beteende.

    • Apropå pluralism är kanske “Gryning över Kalahari” intressant. Den funderar över om människan är närmare släkt med bonoboer än med chimpanser – och bonoboer är icke-aggressiva, styrs av honorna i flera bemärkelser, samt använder i hög grad sex för att lösa konflikter:-)

  5. Mest nyfiken. Borde inte motaktionen vara att presentera forskningsresultat som visar att de såkallade myterna inte är myter? Att granska hans källor och visa att de är bristfälliga gör inte att de feministiska påståenden därmed har visat sig stämma överrens med verkligheten.  Själv har jag inte sett någon forskning som styrker de feministiska “myterna”. 

    • Det kan bero på att du missat den väldigt långa hyllan med 30 års genusforskning som finns på de flesta välrenommerade bibliotek. Vi har inget att “bevisa”, eftersom hans “bevis” inte är giltiga att använda på det sätt han gör. Det är litegrann så det fungerar med vetenskap nämligen: man kan inte bara lägga fram en teori och vänta på att den ska bli motbevisad, man måste faktiskt ha belägg för det man säger först. 

      • Alltså jag har koll på genusvetenskap. Har tagit kurser på universitet. Connell, Butler, Wahl, Hirdman är några av de “forskare” jag pluggat in.
        Att det finns en “lång” forskningshistorik säger ingenting om forskningsresultatens vetenskapliga giltighet och trovärdighet. Vilket var väldigt uppenbart vid läsning av litteraturen.

        Jag har läst utväxlingen mellan ex Gudrun Schyman och Pär Ström men även andra och ingenstans från feminsternas sida dyker det upp några som helst källhänvisningar. Ska man motbevisa Pär Ström måste man plocka fram egna studier. Att säga “Det kan bero på att du missat den väldigt långa hyllan med 30 års genusforskning som finns på de flesta välrenommerade bibliotek. ” på intet sätt styrker påståenden som görs. Det måste göras specifika hänvisningar till forskningsrapporter etc. Om det nu finns så mycket som stödjer så är det ju bara att slänga fram en hög forskningsrapporter simple as that.

      • Usch, jag måste verkligen börja det här inlägget med att be om ursäkt för den taskiga tonen i mitt förra, det var fullständigt omotiverat. Ursäkta. Jag hatar sånt där översitteri, men oj så lätt det är att falla dit, speciellt tidigt på morgonen. 

        Men tillbaka till saken. 
        Jag har som sagt inga som helst ambitioner att “motbevisa” Ströms källor, eftersom jag misstänker att Ströms källor faktiskt inte kan användas som bevis för hans tes. Därför är det fullständigt irrelevant om det finns forskning som motbevisar hans tes eller ej, eftersom tesen kan visa sig vara falsk vid närmare granskning. 
        Det är därför jag uppmanar till granskning och inte till motbevisning

      • Själv tycker jag att Ström kunde valt bättre källor i en del fall. Men överlag så stämmer hans slutsatser väl. SCB, Medlingsinstitutet, Arbetsgivarverket etc är bra källor gällande löner och dubbelarbete. Han utelämnade dock JÄMOs stora undersökning gällande lönediskriminering som visade att det inte fanns någon sådan. Varför vet bara han.

        eftersom tesen kan visa sig vara falsk vid närmare granskning.

        Det gör därmed inte att feminsternas teser har ett högre sanningsvärde. Tyvärr är det något som många feminister verkar tro. Kan vi visa att Pär Ström har använt dåliga källor så är det vi påstår därmed sant.

      • Fast… på ett eller annat sätt gör det faktiskt det. Det är ju Ström som försöker motbevisa något, att då motbevisa hans motbevisning är ju meningslöst om den första motbevisningen inte är relevant. 
        Igen, det går inte att motbevisa något som inte är bevis. 

        Däremot vill jag gärna öppna upp för en diskussion kring hur man kan tolka saker och ting. Ordet “diskriminering” exempelvis. Det är nämligen så att få feminister hävdar att det sitter lömska män på chefspositioner och medvetet ger kvinnor lägre löner, vilket verkar vara Ströms tolkning av vad lönediskriminering är. Det som exempelvis jag anser vara diskriminering av kvinnor i arbetslivet är hela den struktur som gör det svårare för kvinnor än för män att kombinera familj och karriär, tillexempel att företag väljer att inte anställa kvinnor i barnafödande ålder, eftersom de utgår ifrån att det är mamman som kommer ta alla VAB-dagar och därmed kosta företaget mycket mer pengar än om de anställer en man. Detta ser Ström inte som något annat än en konsekvens av att kvinnor VILL vara hemma med sina barn mer än män, och det är därför inte ett problem i hans värld. Det är det i min. 

      • Han försöker inte motbevisa något eftersom det inte finns något bevis som ligger till grund för de feministiska påståendena. Det är ju lite som kreationistdebatten. Kristna påstår att Gud skapade människan, sen ska motståndarsidan presentera bevis för att det inte stämmer. När de presenterat forskning så definieras det hela om till att betyda att Gud la grunden för livet. Sen kan man visa att vi kan skapa liv själv och definieras det om ytterligare.
         Egentligen är det feminister som ska presentera bevis för sina påståenden. Det görs dock inte. Har inte stött på en enda feminist som faktiskt haft könsneutralforskning som underlag för sina påståenden. Könsneutral för när det gällde relationsvåldsdebatter har de hänvisat till undersökningar som endast undersökt kvinnor.

        Det som exempelvis jag anser vara diskriminering av kvinnor i arbetslivet är hela den struktur som gör det svårare för kvinnor än för män att kombinera familj och karriär,

        Det finns ingen “struktur”. Inga bevis för det har presenterats. Att kalla könsstereotypiska val diskriminering är att urvattna begreppet diskriminering.

        Detta ser Ström inte som något annat än en konsekvens av att kvinnor VILL vara hemma med sina barn mer än män, och det är därför inte ett problem i hans värld. Det är det i min.

        Men det är helt olika saker. Att folk gör val som missgynnar dem ekonomiskt kan man inte kalla diskriminering. Ström tycker folk ska få göra som dem vill typ. Folk har rätt att fatta dumma beslut vem det nu är som ska avgöra bra och dålöiga beslut på individnivå.

      • Du missförstår mig. Det jag sätter mig emot är inte allas fria val, det jag sätter mig emot är att alla utgår ifrån att kvinnor tar alla VAB-dagar och därmed sätter alla kvinnor som planerar at skaffa familj i en situation där de inte är lika attraktiva på arbetsmarknaden, även om de inte tänker ta ut en enda VAB-dag. Om du inte vill kalla det en struktur, vad vill du då kalla det? 

      • Är de inte lika attraktiva på arbetsmarknaden? Finns det studier som ligger till grund för det påståendet? Jag har mig veterligen inte stött på någon sådan studie. Massa åsikter dock men aldrig fakta.

      • Jag tycker mig minnas att vissa av Ströms egna källor påpekar just det här, och de borde väl anses vara trovärdiga nog för dig? Låt mig kolla det noggrannare och återkomma, om du inte har lust att granska det själv förstås. Sleepless har gjort lite granskning som du säkert redan sett, men du får gärna komma med något annat. http://metablogg.blogspot.com/2011/05/it-relies-on-homonymic-relationship.html

      • Det Sleepless tar upp har inte med det du säger att göra. Det studierna Sleepless refererar till säger är, prioriterar man föräldrarollen framför karriären så resulterar det i X (lägre lön, inte lika höga poster etc). Men det är inget specifikt kvinnoproblem. De nämner inga jämförelser mellan kvinnor och män som stannar hemma med barnen, VABar i lika hög grad etc. Har man inte jämfört män och kvinnor som göra samma sak så går det inte att säga att det är könet kvinna som resulterar i X.

        Det hela är tämligen löjligt. Kvinnornas lägre lön, position etc beror verkar studierna peka på att de väljer män som inte är villiga att stå tillbaka (eller de anser mammarollen är viktigare). Hade kvinnorna valt män med lägre karriärsambitioner, som var villiga att stanna hemma etc så hade kvinnorna kunnat göra karriär utan problem och ändå vara mammor. Det är iaf min gissning. Som man bäddar får man ligga. Det är inte något struktur problem utan individernas prioriteringar.

      • Jag har som sagt inte hunnit granska det hela än, men jag ska nog återkomma med det. Men du menar alltså att ifall män inte är villiga att trappa ner på sitt karriärande så får kvinnorna skylla sig själva som väljer att skaffa barn med dessa män? Vill bara få det klargjort innan jag går vidare. 

      • Man måste ju ansvara för sitt eget beteende och prata igenom saker innan man skaffar barn. Dock verkar ju en hel del tyda på att det är kvinnorna själva som till stor del väljer att vara hemma inte fullt ut männen som är ovilliga. Kvinnor fattar de flesta ekonomiska beslut i familjer så att de inte skulle ha någon talan i denna fråga finner jag osannolikt. I andra länder ex USA, Italien etc är kvinnor mer villiga att jobba sig uppåt. Högre andel kvinnliga egenföretagare och styrelsemedlemmar.

      • Alltså, har du något emot att vi fortsätter den här diskussionen via mail? Disqus-kommentarfunktionen som forum fungerar ju sådär, det är ju högst irriterande att skriva inlägg som bara blir smalare och smalare. 

    • Fast vi är ju inte i detta fall ute efter att styrka de feministiska “myterna”. Visst, det bör _också_ göras, men inte här. Inte i detta fall. Tycker denna underökning är aldeles perfekt för normalfallet är att man åberopar motsatt “fakta” som stödjer den feministiska tesen. Att granska källorna som Ström använt visar på hur HAN tolkat det han läst och på hur fel han tolkat vissa fakta. Detta bevisar inte att feministerna har “rätt” men det visar på hur man skall ta Ström med en nypa salt eller två 😉 För att hitta argument som stödjer feminismen (eller vad du nu är ute efter) finns det väl mängder av forskning på universitetsinstituten för genusstudier, samt som refrernser i C-uppsatser eller magisteruppsatser. 

      Det är således två helt skilda sätt att bemöta denna “bok” på. Antingen bevisar man att myterna inte är myter, eller så undersöker man källorna till vilka Ström hela tiden refererar. Frågan är bara vad man vill ha ut. I detta fall valde  vi att göra såhär helt enkelt. 

  6. En vetenskaplig motaktion är nog mer mitt tema, men här är granskningen
    av en del källor, utifrån ett källkritiskt perspektiv. Det urval av källor som PS använder har ett tydligt biologiskt och naturvetenskapligt perspektiv, men det tvärvänder ibland mellan det sakliga, statistiska och forskningsbaserade till populärvetenskapliga källor som alltid, i alla lägen bör granskas något hårdare för att kunna ligga till grund för någon form av trovärdig analys och slutsats. Vill man, så går det att bevisa i stort sett vad som helst om du väljer att bygga upp ett resonemang med hjälp av en stor mängd källor som är av populärvetenskaplig art.

    Några kommentarer:
    3) (även 11 och 17) är från en populärvetenskaplig tidskrift, vilket i sig bör generera en viss grundläggande källkritik. Det som dock legitimerar deras artiklar är i detta fallet möjligheten att tydligt spåra vem som skrivit det, vems forskning det baseras på osv. Det jag dock skulle vilja är att en tydligare analys gjorts utifrån den senaste forskningen inom detta område, som det finns en nyare artikel om: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=girl-brain-boy-brain

    5)  Om forskningsresultatet ska användas för att bevisa en poäng vore det önskvärt att referera direkt till källan, inte hänvisa i sin källförteckning till Aftonbladet. Vid en granskning av ursprungskällan går det att se att forskningsrapporten är över 12 år gammal och det hade varit önskvärt med lite mer uppdaterad information. Dessutom saknas helt någon form av problematisering kring andra åsikter som uttrycks inom forskningsområdet genusvetenskap.

    16) Att hänvisa på detta sätt till en kort notis på webben, med Illustrerad vetenskap som räknas som en populärvetenskaplig tidning, utan att alls referera till vilka forskare som står bakom etc är knepigt när det används för att ytterligare bygga upp en tes. Källan borde strykas alternativt borde ursprungskällan tas fram för att skapa större möjlighet för läsaren att själv bedöma källan. Det går även att diskutera om innehållet är korrekt, med hänvisning till t ex den här artikeln/podcasten http://www.scientificamerican.com/podcast/episode.cfm?id=no-gender-gap-in-math-10-01-06

    20) Ett svar på den forskning som tas upp här finns skrivet på Forskning.se http://cdml.positionett.se/politiken/FMPro?-db=artiklaroff.fp5&-format=instick/artikelUtskrift5.htm&-error=instick/artikelUtskrift5.htm&-lay=alla&-lop=AND&-op=eq&ID=211651&-token.0=666656&-token.5=forskningen&-token.7=&-token.8=bibliotek&-token.9=O0fxO0uvw78eo5fs8QZ2x60i9db7d5&-find=

    52) Vad har då en community som Familjeliv för målgrupp? 9000 mammor må låta som en imponerande summa, men jag saknar bakomliggande orsak från Familjelivs sida, metod och återigen en riktig analys av resultatet. Det behövs, vid den här typen av undersökning, en tydligare specifikation kring andra demografiska aspekter, hur ser Familjelivs målgrupp ut? Om man ska tro Familjelivs egen statistik är det ändå en relativt stor andel av svenska kvinnor som inte besöker denna community http://marknad.familjeliv.se/Content.aspx?id=19&menuId=25&tag=Om+Familjelivs+m%C3%A5lgrupp Dessutom är detta en community som drivs kommersiellt, vilket också bör tas i beaktning.

    53) Att hänvisa till en av Aftonbladet utförd nätundersökning tycker jag i sammanhanget enbart är oseriöst. Att varva det med forskningsrapporter är rent ut sagt förkastligt. Detta trots att Aftonbladet försöker skapa legitimitet genom att låta ett antal forskare och experter uttala sig, genom lösryckta citat.

    I övrigt är siffror från SCB, rapporter och dylikt relativt säkra källor. De är mer statiska till sin karaktär än vad vanliga webbsidor är. Siffror går dock att tolkas, helt beroende på vad författaren i sig har för metod, mål och även dold agenda.

    Det får vara mitt bidrag för den här gången.   

  7. Jag måste bara få “förklara” min icke än existerande granskning. Det har varit fullt upp med hemkommen sambo (då måste vi ju umgås lite, innan han far igen 😉 ) och start av sommarjobb. Men granskningen ligger uppe. Worddokumentet blinkar ständigt åt mig nere i menyn och pockar på uppmärksamhet. Ska fundera lite mer på upplägg, gillade “En människas” upplägg. Det var tydligt och bra. Ska se om jag kan åstadkomma ngt liknande. Just nu är det bara 4 sidor raljerande… Men som sagt. Den finns, om dock än i ej utförligt skick… 

Svara